- Project Runeberg -  Rösträtt för Kvinnor / IV Årg. 1915 /
24:5

(1912-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:ir24 RÖSTRATT FÖR WSJNMm ¾.

GLÖM SJ att i tid förnya, prenumerationen å
Rösträtt för kvinnor. Blankett me&
följer-dagens nummer.

GLÖM EJ att rekvirera Kvinnornas Kalender.
Blankett medföljer dagens nummer.

Det besynnerliga i att citaten från
Danmark voro anonyma påpekades av
adjunkt Anna Sörensen vid
läroverks-läraremötet i Jönköping i somras, och
hr överdirektör A, Falk svängde sig då
undan obehaget att inför den
närvarande ecklesiastikministern och
läroverkslärarne stå som anonym
angivare genom att säga, att den, som var
intresserad av saken, kunde få ta del av
originalhandlingarna i Stockholm. Men
när Akademiskt bildade kvinnors
förening på grund av detta löfte begärde
att få ta avskrift av dem, hade hr
överdirektören tyvärr ändrat mening.
Dokumenten voro privatbrev och
kunde ej förevisas, det gick inte ens an att
tala om, vem som var författaren —
antingen nu detta berodde på, att
författaren inte ville stå för vad han sagt,
eller att överstyrelsen citerat
författaren på ett sådant sätt, att det var bäst
för överstyrelsen att icke framvisa
originalen eller på ännu någon orsak.

Vi stå således inför det faktum, att
en kungl Överstyrelse funnit
tillstän-digt, att i ett offentligt yttrande söka
misstänkliggöra och nedsätta en aktad
lärarinnekår i ett grannland på grund
av anonyma angivelser^ som ingen vill
stå för.

Denna nya form för nordisk
samverkan är verkligen inte att
rekommendera. Hur skulle det låta i Sverige, om
danska myndigheter följde
överstyrelsens illustra exempel och tilläventyrs
tillämpade det även mot män.

Om det t ex. i ett officiellt yttrande
från statsinspektionen över skolorna i
Danmark skulle stå, att erfarenheterna
från Sveriges flickskolor ge vid
handen, att man bör vara mycket
försiktig med att låta lärare undervisa
flickor över fjortonårsåldern, emedan
detta lätt ger anledning till flirt, vad
skulle alla de lärare i våra flickskolor, som
sköta sig samvetsgrant, säga oirr
något dylikt, och vad skulle de tycka, om
det därtill sedan förklarades, att
"erfarenheterna kommit den officiella
intygsgivaren till del genom privatbrev,
som ej kunde offentliggöras."

Metoden är emellertid endast i stil
med överstyrelsens sätt även i andra
fall. Så t. ex. finns det en enda privat
skola för gossar i Sverige, där
kvinnor med adjunktskompetens
undervisat även på gymnasialstadiet, nämligen
Lundsberg. Från dess rektor hade
redan Lärarelönenämnden begärt ett
"yttrande» som utmynnade i, att deras
"undervisning krönts med all önskvärd
framgång både inom nederskolan och
gymnasiet", överstyrelsen omnämner
endast, att ett intyg från Lundsberg
finns i Lärarelönenämndens
betänkande, men aktar sig noga att citera det
eller omtala vad det innehåller.
Däremot uppehåller den sig dess längre vid
ett yttrande av rektor Sam Jansson
vid Beskowska skolan, där några
lärarinnor, som icke ha någon akademisk
kompetens, undervisat på nederstadiet.

Detta yttrande har dessutom
förmodligen tillkommit under påverkan av
den hetsiga agitation, som från en del
lärarehåll bedrevs i våras för ¾tt
förmå lärarne att yttra sig mot kvinnors
anställning vid läroverken, ty, sedan
yttrandet blivit bekant, har rektorn
blivit tvungen att ingå till
Läroverksstyrelsen med en ny skrivelse för att
rätta några "missförstånd". Han hade
i *in första skrivelse, i överensstämmel-

se med de resultat, som man ville
komma till, talat om att lärarinnornas
svaghet "bestod i fysisk svaghet,
vilken starkare framträder vid
undervisningen högre upp", och nu måste han
inför Lärovèrksstyrelsen intyga

"dels att jag icke velat säga att
lärarinnornas tjänstgöring i 4: de klassen
varit mindre god än i de övriga
klasserna,

dels ock att mina yttranden om den
fysiska svagheten icke föranletts av
att lärarinnorna i 3:dje och 4:de
klasserna behöft sjukpermission."

Han vidgår, att hans uttalanden
endast voro "uttryck för personliga
farhågor", d. v. s. löst prat i stället för
erfarenhetsrön. Hälsotillståndet har hos
Beskowska skolans lärarinnor under
hela tiden varit gott, intygas nu, sedan
överstyrelsen redan gått till kungs med
deras fysiska svaghet och rapporterat
"att förmågan att framtvinga fasta
konturer i kunskaperna ofta skett på
bekostnad av lärarinnornas hälsa och
krafter".

Det är för resten flere rektorer än hr
Jansson, som komina med "farhågor"
i stället för erfarenhetSrön. Hektor J.
Kjederqvist vid Norra Latinläroverket
i Stockholm anser sig icke kunna
grunda sitt omdöme om kvinnornas
lämplighet som lärare på den erfarenhet
han har om provkandidaterna, och
några kvinnliga extralärare har han
inte haft. Men på grund av den
erfarenhet han således icke har, kommer
han med ett yttrande om sina
farhågor. Den originellaste låter så här:
"att gossar i en viss ålder distraheras
av att undervisas av en ung dam, hon
är ju visserligen äldre än de, men
skolynglingar svärma som bekant gärna
för dem av det motsatta könet, som
äro äldre än de själva. Detta
förhållande kan ju för många synas nog så
oskyldigt, men det bottnar i
sexual-psykologiska spörsmål, som i detta
sammanhang icke alls, eller icke
till-j räckligt, beaktats. Särskilda
sakkunni-| ga böra höras i denna fråga." T. o. m,
överstyrelsen fann icke detta uttalande
lämpligt att citera, och har icke låtit
tillkalla några läkare för att
undersöka ynglingarnas puls och hjärta, när
en ung dam sitter i katedern.
Åtskilliga av rektorernas yttranden äro
verkligen sådana, att man får förlåta de
akademiska kvinnorna, om de inte
känna sig överväldigade av den manliga
intelligensen hos sina blivande
kolleger, då de läsa dem.

Det hela är en vacker illustration till
den nu modärna manliga renässansen.
Kvinnorna skola nedsättas och drivas
tillbaka på arbetsmarknaden med vad
medel som helst. Besultatet är således
klart på förhand, och man tar med,
vad som passar till detta i
"utredningen", utelämnar det övriga och
inhöljer det hela i "personliga farhågor",
även om erfarenheten visat dem vara
oberättigade, överstyrelsen
sammanfattar det hela enligt samma princip.

Det skall bli intressant att se, vad
ecklesiastikministern skall göra för att
reda ut denna härva. Nog förefaller
det, som om det vore omöjligt för en
person, som är i besittning av någon
vetenskaplig skolning och objektivitet
— och det borde ju en professor vara
I — att läsa överstyrelsens yttrande,
rutan att vämjas vid dess partiskhet»

Från vår läsekrets.

Kära redaktion!

Icke utan ett förnyat litet stygn av
obehag har undertecknad för andra gången i
Rösträtt för Kvinnor (numren 13 och 22)
läst en bit referat av mitt anförande vid
Huskvarnamötet, ur vilken åtminstone kan
utläsas en för mig alldeles främmande
tanke, den nämligen, att endast underklassens
kvinnor behöva det obligatoriska
"kvinnoåret", att det endast bland dem brister i den
upplysning, den ansvarskänsla och den
sociala överblick, som en ny tid kräver av
mödrar, medan det i alla dessa fall är väl
beställt med kvinnorna av den s. k.
överklassen.

Jag minnes nu ej så noga, hur mina ord
föllo, jag är synnerligen vänligt stämd
mot min referent (som säkert ser på de
sociala tingen just som jag) och mycket
villig tro, att jag talat dunkelt. Låt mig
därför här i vår tidning för säkerhets
skull betona, att enligt mitt förmenande
även kvinnorna av Överklassen — ett
synnerligen flytande begrepp! — oändligt väl
behöva ett kvinnoår och särskilt den
ökade ansvarskänsla och det vidgade sociala
perspektiv, som en sådan
kvinnligt-med-borgerlig högskolekurs, ordnad i
rösträttskvinnornas anda, skulle skänka. Måhända
ar det blott en utopi att vänta sig, att
kvinnorna genom någon slags uppfostran skola
kunna rustas till att upptaga en solidarisk,
energisk och målmedveten kamp för
folkhälsan, men komma vi en gång fram dit,
så kunna icke kvinnor av något
samhällslager undvaras i den kampen. Särskilt i
fråga om alkoholism och prostitution svara
vi kvinnor en för alla och alla för en.
Er

Gerda Hellberg.

öppen fråga till ordföranden 1
Moderata kvinnoförbundet.

Under ett föredrag i Falun den 6
december förklarade fra Jeanna Nilsson
med stort eftertryck, att M. K. F. i
fråga om kvinnans politiska rösträtt
ställer sig fullkomligt neutral» samt
därefter med ändå större emphasis, att
det vore qn stor olycka, om kvinnan
finge politisk rösträtt nu.
Undertecknad bleve Eder synnerligen förbunden
för ett klart svar i denna tidning: Kan
en medlem av M, K. F, då tillhöra en
F. K. P. K., som arbetar för rösträttens
vinnande så snart som möjligt?

Vördsammast

Valborg Olander,

ordf. i F. K P. R. i Falun.

Kvinnor i hushållningssällskapen.

En avdelning av Ålvsborgs läns
hushållningssällskaps förvaltningsutskott har
utarbetat förslag till nya stadgar för
sällskapet. En av förändringarna däri är att även
kvinnor skulle vara valbara till ledamöter.

han må för övrigt personligen inta
vilken ställning som helst till frågan.
Lyckligtvis torde det vara omöjligt
att komma till riksdagen med ett
lagförslag, som grundar sig på en dylik
"utredning". Det blir nog bättre, att,
som Akademiskt bildade kvinnors
förening begär, stöda propositionen på
Lärarelönenämndens betänkande.
Regeringen torde väl knappast ens kunna
förevisa ett aktstycke sådant som
överstyrelsens yttrande i dess nuvarande
skick för riksdagen. Åtminstone måste
den väl först infordra statistiken över
de kvinnliga provkandidaternas betyg
efter Akademiskt bildade kvinnors
påpekande och begära att få klarhet i
uttalandena från Danmark.
Överstyrelsen borde vara glad att slippa undan
med en så lindrig bakläxa. Men låtsas
regeringen om ingenting, får man väl
hoppas, att bakläxan kommer från
riksdagen.

Gulli Petrini.

GURU HERTZMAN-ERICSON.

9v Gammal Röpmansslitt.

Roman. Kr. 2: 75.

Pressomdömen:
"En allvarlig, väl lyckad bok, som
betecknar ett stort framsteg. Det är
människor man tror på, som man tycker leva i
verkligheten, ej endast i författarens inre."

Ellen Key.

"Interiörerna såväl från det engelska
huset som från hemmet i den svenska
kuststaden, dit bokens hjälte förflyttas, ge full
illusion; genom den något tunga stilen växa de
småningom upp helt levande för fantasien
med sin solida anda och inredning, sin
något mörka dager, det allvar som rikedom,
anseende och arbetets förpliktelser ge, sin
torra stämning och tryckande makt
slutligen för den ungdom som vill ut och fått i
blodet en á¾nan längtan än fäderna känt.**
John Landquist i Dagens Nyheter.

»— _ — en frappant kultiverad smak,
vårdad språkbehandling, en mjuk och fast
hand i skildringen. Av gammal
köpmanssläkt bär upp titeln av roman, det är
"något att läsa", och man läser det med både
intresse och sympati".
Vern von Krœmer i Stockholms-Tidningen.

"Den nudagens kvinna, som förf. tecknat
i Gunhild, har all vår sympati och man
räcker henne välkomnande handen.
Berättelsen i sin helhet löper raskt, förf. ser,
tecknar bra, understundom till och med
påfallande väl."

Ellen Kleman i Hertha.

"Det är ett karaktärsproblem, som utgör
romanens röda tråd, och detta problem
behandlar förf, med en utomordentlig
säkerhet och talang."

Esq* i Hälsingborgs-Posten.

AHLÉN & ÅKERLUNDS BOKFÖRLAG.

PRESENTKORT

k Rösträtt för Kvinnor för dem, som vlljft
giva bort tidningen 1 julklapp till vänner
och bekanta, kanna rekvireras gratis och
portofritt från tidningens expedition,
Läst-makaregatan 6, -Stockholm.

Prenumerationen verkställe» av girar»*
genom posten.

Jultoner.

Vita bandet har i ár utsänt femte
årgången av Jultoner. Av det omväxlande och
gedigna innehållet framhålles särskilt en
utomordentlig artikel av dr. Matti
Helenius-Seppälä om rusdrycksförbudet i Hyssland
och dess verkningar, vilka dr. Helenius
studerat på ort och ställe, och en av miss
Jes-sie Ackermann angående kvinnornas sociala
arbete i Amerika. Dessutom finnes en
längre skildring av Florence Nightingales liv
och verksamhet med ett porträtt av henne,
vilket, oss veterligt, ej förr publicerats i
Sverige. Fröken Amalia Björck, fru Henny
Widström och kapten Ernst Liljedahl
bidraga med stämningsfulla dikter; för övrigt
innehåller tidningen berättelser m. m. Det
konstnärliga omslaget är tecknat av
Fanny Bråte och symboliserar tidningens namn.
Varje kvinna bör skaffa sig denna verkligt
goda jultidning, som säljes för det billiga
priset av 50 öre.

De lidande folken

är namnet på Morgonbris julnummer, som
utgör ett värdefullt tillskott till årets
publikationer, fast dess stoff inte är hämtat
från den traditionella jultexten. Redan
rubriken innebär vad det här ar fråga om
och den fullständigas av bilden på
titelbladet, Två mödrar efter en målning av Fjrans
Paezke. Den duktiga och vakna tidningen
har med omsorg och förståelse valt sitt
material med text och bilder från de av kri*
get hemsökta länderna, och bland dem som
lämnat bidrag märkas Marika Stjernstedt,
Anna Lindhagen, C. N. Carleson och dr.
Erik Hedén. Genom sin gedigna halt och
sina väl reproducerade bilder förtjänar
tidningen den allra största spridning och
priset är endast 15 öre.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:33:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rostrattkv/4/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free