Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elegant
kemiskt tvättad och. prässad blir Eder
kostym, klänning, kappa eller Överrock,
om densamma insändes till
flrgryte Kemiska Tvätt- & Firgeri A. 8.
GÖTEBORG
mot moderns vilja, skall erhålla
hennes släktnamn. Lagberedningen
påpekar, att om barnet står under moderns
vårdnad, är det bäst att det bär
moderns namn. Bär det faderns, kan det
vålla moder och barn obehag samt
draga allmänhetens blickar till barnets
börd. Talarinnan påvisade genom
exempel det felaktiga i denna
kategoriska bestämmelse, som även är olämplig
för de så kallade trolovningsbarnen,
vilka fordom förklarades som akta
med rätt till faderns namn och börd,
men nu betraktas som utom
äktenskapet födda. Advokaten Andén
opponerade sig därefter mot lagberedningens
bibehållande av den gamla
lagparagraf, som stadgar att oäkta barn ej har
arvsrätt efter fader och
fädernefrän-der. Även i detta avseende få
trolovningsbarnen det sämre ställt, emedan
de tilldelas arvsrätt, väl efter fader,
men inte efter fädernefränder.
Talarinnan ansåg, att lagberedningens
motivering, att de konkubinata
förbindelserna skulle ökas, om de oäkta
barnen tillerkändes arvsrätt efter fadern,
ingalunda kunde upptas som ett
verkligt skäl. Till slut riktade sig
talarinnan mot faderskapsbevisningen, som
ofta på ett orättfärdigt sätt bedrives,
men dock i det nya förslaget
bibehållits. Den påstådde fadern bör ha rätt
att göra invändningar om han har fog
för det, vilket lagen förbjuder honom
och som har den största rättsvidrighqj
till följd.
I den diskussion som följde framkom
d:r Anna Clara Romanus-Alfvén med
ett förslag om att ett upprop skulle
utsändas till alla kvinnliga
rösträttsföreningar i landet att anordna
upplys-ningsmöten i frågan, så att kvinnorna
genom att uttala önskemål och
framlägga resolutioner kunde få uttala sig
i en fråga, som för dem är av allra
största betydelse.
De av föredragshållarna så klart
och redigt gjorda framställningarna
åhördes av auditoriet med det största
intresse, varefter man samlades till ett
angenämt samkväm å Gillet, där
medlemmarna efter dagens dryga
förhandlingar fingo tillfälle att personligen
utbyta tankar och åsikter.
Andra dagens förhandlingar
öppnades av fröken Signe Bergman,
varefter d:r Karolina Widerström
lämnade meddelanden om bildandet av
Nordiska kvinnosaksföreningars
sam-organisation. D:r Widerström
redogjorde i korthet for den nordiska
kvin-nosakskonferensen i Stockholm under
november månad, som präglats av en
mycket stark stämning, och där även
beslut fattats om ovannämnda sanfc
manslutning. Stadgarna hade sänts till
centralstyrelsens medlemmar och
mötet beslöt L. K. P. R:s anslutning till
den nya organisationen. Därefter
behandlade centralstyrelsemötet frågan
om tillkallandet av kvinnliga
sakkunniga i den kommitté, som fått i
uppdrag att biträda vid utredningen av
frågan om ungdomens fortsatta
utbildning efter skoltiden. Mötet
uttalade sig om frågans vikt och beslöt en
skrivelse till kungl. maj:t, som
återfinnes på annat ställe i dagens nummer.
D:r Widerström redogjorde även för
den skrivelse angående skydd åt
ensligt boende lärarinnor, som
underskrivits av representanter för tio
kvinnoföreningar och inlämnats till
regeringen. I den diskussion som följde
betonades kraftigt att effektiva åtgärder
måste vidtagas for kvinnofrid, och
mötet beslöt att cirkulär skulle sändas till
föreningarna över hela landet, så att
en kraftig opinion komme till stånd.
Bergman-Österhergska samhäll
s-kurserna.
Friherrinnan Ebba Palmstierna
lämnade redogörelse för dessa kurser, som
under året fortgått med Ökad
omfattning och anslutning. Två kurser höllos
under vårterminen under fröken
Wal-borg Bergströms ledning, den första i
Uppsala och den andra i Stockholms
län med i vartdera länet 30
föreläsningar och över 3,000 åhörare. I
Malmöhus län hollos under hösten 62
föreläsningar. Fröken Emma Aulin åtog sig
det dubbla värvet ått verka både som
kursledare och rösträttskonsulent, och
i denna egenskap hade hon genomrest
Medelpad och Ångermanland, där 29
platser besökts och 96 föreläsningar
hållits. Fröken Aulin lämnade en
målande skildring av sina intryck och
erfarenheter från denna turné, och hon
fann intresset vaket hos
norrlänningarna, vilket även bevisas av en
rekordsiffra i fråga om åhör arantal, 10,313
personer. Till kommitterade för
kurserna återvaldes därefter för år 1917:
Götaland: fruarna Anna Wicksell,
Frigga Carlberg och fröken Gerda
Plant ing-Gyllenbåga med fru Maja
Strandberg som suppleant. Svealand:
fru Gerda IJellberg, d:r Gulli Petrini
och fru Ellen Hjagen med fru Ella
Bil-ling som supplpant. Norrland:
fröknarna Anna Grönfeldt, Märta Bucht
och fru Gerda Modén med fröken
Hilma Blomstrand som suppleant.
L. K. P. R. och pressen.
inleddes med fru Gurli
Hertzman-Eric-sons redogörelse för tidningen Rösträtt
för Kvinnor, och uppmanades
föreningarna att i ännu högre grad än hittills
arbeta för spridandet av rösträttens
eget organ, som är det allra bästa
agi-tationsmedlet.
Fru Gerda Modén redogjorde för
Artikelserien, som når en ännu större
läsekrets än förr, då flera av landets
större tidningar numera prenumererade
på publikationen. Artikelserien når på
detta sätt inemot 268,000 personer, bland
vilka man får hoppas att rösträtten
faller i god jord.
Sekreteraren lämnade härefter en
redogörelse för det internationella
röst-rättsorganet Jus Suffragii, som trots
kriget utkommer på samma sätt som
förut med rösträttsnytt från alla
världsdelar.
Ordföranden uppmanade de
närvarande att stödja det internationella
rÖst-rättsarbetet, dels genom att
prenumerera på Jus Suffragii och dels — de som
så kunde — anmäla sig som Plonorary
Associate Members (understödjande
medlemmar) i Internationella
kvinno-rösträttsalliansen. Prenumerationspriset är 3 kr. 60 öre och årsavgiften som
understödjande medlem £1.0.0. Båda
avgifterna kunna insändas till Alliansens
huvudkvarter, adr.: 11 Adam Street,
Adelphi, London W. C.
Eftermiddagens förhandlingar
inleddes av ordföranden, som föreslog
avsändandet av telegram till
presidenten Wilson, vilket väckte livlig
anklang. Telegrammet var av följande
lydelse:
Landsfö reningen för kvinnans politiska
rösträtt, samlad till centralstyrelsemöte,
uttrycker till Förenta staternas regering- sin
djupa tacksamhet för varje bemödande att
åstadkomma en varaktig fred.
Signe Bergman, ordförande.
Därefter upplästes ett uttalande
rörande lagberedningens förslag till lag om
barn utom äktenskap, som utarbetats
med ledning av de åsikter, som gjort
sig gällande under måndagens
diskussionsmöte. Centralstyrelsemötet utta-
FÖRORDAJ" ÄV LÄKARE
s/a Vid allmän s\?agb*t,
n^rV^si t ^ t,
överansträngning och sömnlöshet.©v©
SALJES ENOAST t APOTEK
A. B. PHARMACIA, Stockholm
Kontrollant: PROFESSOR, A.VESTERBERG.
lade sig för förslaget och uppdrog åt
V. U. att tillsammans med fyra
adjungerade, fruarna Hagen och
Romanus-Alfvén samt fröknarna Andén och
Lindhagen slutredigera detsamma.
Uttalandet skulle sedan spridas inom
rösträttsföreningarna landet runt.
Nästa internationella
rösträttskongress.
Ordföranden meddelade, att V. U. pä
grund av den ändrade situationen i
brev till Internationella alliansens
ordförande tagit tillbaka sitt
ursprungliga förslag att hålla en kongress pä
den plats, där fredsunderhandlingarna
skulle komma att äga rum, och i
stället föreslagit hållandet av en enkel
ar-betskongress, eventuellt i Sverige.
Något svar på denna framställning hade
ej ingått, men ordföranden hade erfarit,
att mrs Chapman Oatt ej anser det
nödvändigt att hålla den ordinarie
4-års-kongressen år 1917 utan att den kan
uppskjutas. Det internationella
högkvarteret i London hade föreslagit
kongressens utökande till en allmän
kvinnokongress, vid vilken ombud från
olika kvinnoföreningar slculle
behandla olika frågor. Men då förslaget på
vissa håll, särskilt i Frankrike, stött
på starkt motstånd, kunde det ej
reali-seras.
Efter nordiska k vinno
sakskonferensens sammanträde i Stockholm i
november 1916 sammankallade L. K. P.
R:s ordförande representanter för till 1.
W. S. A. anslutna föreningar till ett
möte, vilket uppdrog åt fröken
Bergman och fröken Furuhjelm att till
ordföranden i I. W. S. A. framlägga
följande förslag såsom ett uttryck för
meningen i de nordiska länderna:
1) Beslutet att hålla en
rösträttskongress på den plats, där
fredsunderhandlingarna komma att äga rum och med
delegerade även från andra
internationella organisationer, vilket föreslagits
av Sverige, bör upphävas.
En intellektuell losmopolit.
EMMY V. SANDERS: Genvägar utan mål
Svenska Andelsförlaget. 240 sid. Pris
kr. 3: 25.
Den, som med uppmärksamhet och
intresse följer nyheterna på bokmarknaden,
kommer helt säkert att stanna inför en
titel sådan som Genvägar utan mål, och
förstår att bakom denna döljer sig ingen
vanlig bok. Vare sig man delar de
åsikter författarinnan förfäktar eller ej, så
hör denna ”journal intime et intellectuelle”
till en av julens märkligaste nyheter.
Författarinnan är en av dessa ovanliga
företeelser, som jag helst ville kalla
”intellektuella kosmopoliter”, ej blott till sitt
intellekt och till sin livsuppfattning, utan
även till sitt yttre. Hon skulle nästan kunna
tillhöra vilken nationalitet som helst, med
sitt släta svarta hår, sina ogenomträngliga
mörka ögon, med något nästan japanskt i
blicken, med sin bleka hy och sin smala,
vidjelika gestalt: hon kan vara
storstads-curopé med någon japansk blandning,
sydamerikanska, irländska, nordfransyska,
kanske svenska av vallonätt, men minst av
allt holländska, som hon är till börden.
Karg i uttryckssättet när hon talar, tycks
hon en skarp iakttagare något frånvarande,
och man märker tydligt, att hon icke gärna
talar om sig själv.
D:r Emmy V. Sanders har tagit sitt
hemlands högsta juridiska examen, hon är
ju-ris doktor, och har därefter mer än 10 år
rest i både Amerika och Europa. Hennes
bok, som hon skrivit på svenska allt ifrån
första början, är redan däri synnerligen
märklig, att hon behandlar svenska språket
med alla dess idiom och dess finesser på ett
så fulländat sätt, att mer än en svensk
författare kunde avundas henne. Endast
hennes imponerande beläsenhet, som
kommer till synes över allt i boken, kan ge
en förklaring över att författarinnan på
knappt två år, som hon sammanlagt
vistats här i landet, tillägnat sig svenska
språket med all dess rikedom av ord och färg.
Boken har två sidor, dels en som
utgö-res av samhällskritik och tidsbetraktelser,
och dels en annan, som är bikten av en
av kärlekssorg söndertrasad och flämtande
själ.
Näst efter Ellen Key, till vars beundrare
hon hor, finns det nog knappt någon
modern svensk bok av kvinnlig penna, som
förråder en sådan grundlig och allsidig
humanistisk bildning.
Bland mycket annat tycks hon känna
Sverige väl, hennes iakttagelser rörande land
och folk förefalla riktiga och träffande.
Hon har farit i släde i Norrland och
strövat omkring i Värmlands skogar, och hon
har läst Fröding och Strindberg. Den
svenska naturen älskar hon på det rätta sättet
oeh är en nästan nordisk
stämningsmänni-ska.
Där finns så mycket varmt oeh vackert
av äkta känsla och djup, men det som
fängslar mest av allt i detta arbete, är
författarinnans ärlighet och sannfärdighet,
som stå över varje hänsyn till kritik och
opinion. Boken tycks ha tillkommit utan plan,
och just i denna planlöshet ligger dess
största charm. Trots att det är hennes
första bok, synes det tydligt och hon har en
verklig litterär begåvning, som väl förstår
att sammanbinda dagens frågor till ett
fängslande helt
Tydligt och klart framstår hennes
förakt för partier och rörelser, för
organisation ocl^ agitation, men detta tycks ha sin
orsak däri, att d:r Sanders nog på ett sätt
är född på livets solsida, i det att
ekonomiska bekymmer varit bannlysta från
henne, och att hon aldrig har kommit i
kontakt med eller reflekterat över fattigdom
och umbäranden.
Men om hon än ej uppträtt som ledare
i kvinnorörelsen, finner hon många
träffande ord for att karakterisera mannens
syn på kvinnans ställning i samhället. Med
ironisk skärpa citerar hon följande ord
såsom yttrade av mannen: ”För att du
skall tiga, där jag vill tala ensam, kallar
jag det okvinnligt, om du talar ändå. Bort
med fingrarna ifrån ~allt jag vill ha
ensam. Vad du behöver eller vad du vill,
därefter frågar jag ej; det vet jag
egentligen ej. Men det är lättare att föreskriva,
vad du måste behöva och vilja, nämligen
allt, vad jag behöver och vill: att vara
eu-samrådande i huset och i samhället. Du
skall vara allt, vad jag inte vill vara, och
som jag därför kallar den ideala
kvinnligheten.”
Genom alla reflcktioner Över tiden med dess
reaktionära och chauvinistiska tendenser,
förnimmer man emellertid städse den egna
personligheten och dess strävan att aldrig
svika sin egen övertygelse.
Hon har nog ej skrivit sin bok för att
göra sig ett litterärt namn, och själv
säger hon: ”Jag skriver detta ej för att
bereda andra litterära nöjen. Jag skriver
bara för att inte kvävas.” Man skulle nästan
vara frestad att tillägga, att hon skriv i t
sin bok, dels för att sublimera sin egen
känsla och dels för att komma till klarhet
med sig själv.
Det är icke en bok man lägger ifrån
sig, utan att den har gjort ett starkt
intryck, kanhända av motvilja hos den
in-bitne chauvinisten, av tillfredsställelse hos
den fritt tänkande européen oeh
internationalisten, av aktning hos varje bildad
människa.
Jag föreställer mig, att man gärna går
tillbaka till den, även om några år, n är
ett och annat däri ej längre är aktuellt.
N, K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
