Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTT FÖR
KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
vi. Arg.
STOCKHOLM, 1 AUGUSTI 1917.
N:r 15—16.
Inför sommar
mötet.
Återigen nalkas vi den tidpunkt, då
Sveriges rösträttskvinnor mötas för
att under några korta sommardagar
dryfta gemensamma angelägenheter
och hämta styrka och kraft till
vinterns långa arbete. Vi hade hoppats
att sommarmötet i Blekinge, det fagra
landskapet, om vilket Selma Lagerlöf
skrivit att hav och land aldrig gått
varandra till mötes så vackert som
där, skulle ägt rum i segerjublets
tecken, men därav vart intet
Medan Englands kvinnor stå inför
målet, medan Rysslands kvinnor i en
ny statsordning hälsa sin egen
befrielse, och medan den ena staten efter
den andra i Amerika sänder ut
budskapet om nyvunna rättigheter, måste
Sveriges kvinnor alltjämt trampa de
gamla tunga stigarna. Bittrare än
någonsin kändes det att i tider som dessa
bli slungad i ansiktet att man saknar
intresse för statens angelägenheter,
medan runt omkring ropen från
nödlidande folk stiga mot maktens tinnar
och de sociala orättvisorna framstå i
skärpt dager.
Tung kändes sorgen för Sveriges
kvinnor, men tyngre och djupare
kändes det ansvar, som tvingar oss att inte
i modlöshet låta dagarna förrinna,
utan med obruten energi fullfölja det
verk, som innebär kvinnosläktets
befrielse ur gamla traditioners bojor. Och
minnet av de pionjärer, som under så
mycket svårare förhållanden än vi
kämpat sig fram oeh brutit den hårda
marken, måste härda vår vilja och
sporra oss till vidare ansträngningar.
Sommarmötet i Ronneby fick inte
äga rum i segerns tecken, men det skall
äga rum i allvarets, i
målmedvetenhetens och, varför inte, i harmens tecken.
Vreden över att åter ha blivit
försmådda av dem som leda landets öden skall
bli en ny murbräcka mot reaktion och
partifanatism. Må därför Sveriges
rösträttskvinnor, fulltaligare än
någonsin, infinna sig till sommarmötet
1917, och måtte de lärdomar vi där
kunna hämta, bära frukt under
vinterns rösträttsarbete i svenska bygder.
Vi kunna ej önska något bättre, än att kvinnan träder
vid vår sida i arbete, vi hälsa henne välkommen som en
god medarbetare. Vi kunna ej undvara hennes arbete i
stat oeh kommun, vi böra kalla henne högljutt att komma
till vår hjälp, ty arbetet är stort och målet för vår strävan
långt borta.
Per Tonning.
Vår fråga och valen.
Statsministern förklarade i sitt svar
på hr Brantings interpellation
angående författningsfrågorna, att valen finge
ge utslaget; i överensstämmelse med
valresultatet skulle regeringen giva
konungen sina råd.
Det är svårt att veta, vad som ligger
i ett svar som detta. För regeringens
egen del kan man nog räkna ut det:
gå valen i vänsterriktning, så tänker
regeringen tillråda H. M:t att taga ett
vänsterministerium, vilket då får reda
ut författningsfrågorna så gott det
kan.
Men till vad förbinder detta
regeringens svar högerpartiet, vars
ledande män säkert tagits på råd vid dess
avfattande? Såvitt vi kunna se, till
intet. Regeringen kan gå sin väg, ifall
valen gå högern emot, men högern i
Första kammaren varken kan
försvinna eller vill försvinna; den måste ta
ställning till dessa frågor hur det än
går med valen. Med avseende på den
lika kommunala rösträtten, streckens
slopande eller reformerande o. s. v.
frukta vi, att högerns ställning i
realiteten blir densamma, i vilken riktning
än valen gå; det blir nog endast tonen
i dess nej, som blir litet olika, eftersom
det blir höger- eller vänsterval.
Med kvinnorösträtten ligger det
emellertid icke alldeles på samma sätt.
Konstitutionsutskottets höger har
förklarat, att partiet delat sig på denna
fråga, att en del av detsamma uppgivit
sitt principiella motstånd och numera
vore villig att medgiva Sveriges
kvinnor rösträtt med vissa garantier,
närmast ett höjt åldersstreck. Och så har
partiet begärt utredning angående ett
sådant åldersstrecks förhållande till
kvinnornas antal, yrken, civilstånd
m. m. Detta utredningskrav är det ej
lönt att spilla många ord på. Det är
lika skamligt som det är löjligt, och det
tillkom nog endast för att skaffa en
någorlunda formellt plausibel
anledning att icke redan sistlidne riksdag
gå med på denna kvinnorösträtt med
åldersstreck. Blir högern efter valet
bara sinnad att rösta för frågan, så är
utredningen lätt att åstadkomma,
antingen i en kunglig proposition eller i
en motion. I högerns valupprop i år
finns kvinnorösträtten ej ens nämnd;
motståndet från förut har avlösts av
det rena intet: partiet vill icke säga
ja, men icke heller nej.
Frågan är då egentligen, hur valen
kunna komma att påverka
högerpartiets vilja. Vi tro för vår del, att detta
mindre kommer att bero på valens
riktning än på den insats de
rösträttsvän-liga högerkvinnorna kunna göra i
valrörelsen, och på det sätt på vilket
högervalmännen ut över landet komma
att ställa sig till frågan. Sannolikt
komma de ledande högermännen icke
att giva någon som helst paroll
härvidlag^ de vilja icke binda sig till att
rösta för, men icke heller sätta sig fast
i en ståndpunkt emot, som de till
äventyrs sedan under valperioden kunde
bli tvungna att uppgiva.
Men skola valmännen kunna svara,
så måste frågan ställas till dem vid
valmötena. Och frågan bör ställas av
dem som veta vad de vilja, icke av dem
som äro osäkra. Därför är det de
röst-rättsvänliga högerkvinnorna, som
måste gå i breschen, som måste på
högerns valmöten tala för saken, påverka
valmännen — de äro nog också
tämligen osäkra — lägga fram skälen,
övertyga och utverka valmännens instäm-
Kvinnans rätt att bekläda
statstjänster.
Finska grundlagsutskottet har
behandlat det av representanten Tekla
Hultin m. fL inlämnade
petitionsförsla-ket, vari föreslås, att lantdagen måtte
ingå med en petition därom, att uti
propositionen med förslag till ny
regeringsform stadgandena angående
beklädande av statstjänst måtte så
avfattas, att tillträde till statstjänst
under samma villkor tillkomme finska
medborgare utan avseende å kön.
Grundlagsutskottet har förenat sig
om syftemålet med petitionen och
beslutat föreslå, att lantdagen måtte
ingå med en petition därom, att uti
propositionen till ny regeringsform måtte
föreslås, att rätten att på enahanda
villkor bekläda statstjänst skall
tillkomma alla finska medborgare utan
avseende å kön.
Vid övervägandet, huruvida och
vilka inskränkningar borde uppställas
beträffande kvinnas rätt att bekläda
statstjänst, har utskottet stannat vid
det beslut, att inga inskränkningar
borde stadgas. Obehindrad rätt för
kvinna att bekläda statstjänst skulle
för samhället innebära, att tillfälle i
vidsträcktare mån erbjöds att försäkra
sig om de till tjänsterna lämpligaste
personerna.
Till betänkandet äro fogade tvenne
reservationer.
mande. Det borde vara dem en lätt sak
i denna nödens och krigets tid, då det
överallt visat sig, att kvinnorna äro
statens stora reserv, som den har att
falla tillbaka på, då männen dö eller
döda.
Vänsterkvinnorna ha sin väg given.
De ha att verka allt vad de kunna för
sina partier, för att de skola vinna
ökad styrka att sätta bakom sina
för-fattningskrav, bland vilka rösträtt för
kvinnor nämnts bland de främsta.
Säkert påverka de därigenom också i
någon mån högerpartiet till större
villighet att definitivt uppgiva sitt gamla
irrationella motstånd mot vår fråga.
Sålunda kunna i denna valrörelse
högerns och vänsterns rösträttsvänliga
kvinnor för en gångs skull arbeta hand
i hand vid valen — mot varandra
visserligen i de partiskiljande frågorna,
men med varandra i arbetet för den
sak, som nu under många år förenat
dem i gemensam strävan.
A. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
