- Project Runeberg -  Tolstoi /
29

(1921) [MARC] Author: Romain Rolland Translator: Hugo Hultenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I november 1853 hade krig...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

29

torra och abstrakta analyserna med sina indelningar och
underindelningar à la Stendhal äro att tillskriva de förhållanden,
under vilka den blev till.1 Men man beundrar hans lugna
skarpsinnighet mitt i det virrvarr av tankar och drömmar,
som trängas i en ung hjärna. Arbetet vittnar om hans
sällsynta uppriktighet mot sig själv, och ofta möta vi mycken
poetisk friskhet, såsom i den vackra bilden av våren i staden,
i berättelsen om bikten och vandringen till klostret för den
glömda syndens skull. En lidelsefull panteism förlänar vissa
sidor en lyrisk skönhet, vars tonfall påminna om berättelserna
från Kaukasus. Så t. ex. beskrivningen av denna sommarnatt:

Den glänsande nymånens stilla sken. Den blänkande dammen.
De gamla björkarna, vilkas knotiga grenar i månljuset lyste
som silver på ena sidan och på den andra kastade sina svarta
skuggor över buskarna och vägen. Vaktelns rop på andra sidan
dammen. Det knappast hörbara gnisslandet; av två gamla
träd, som gnida mot varandra. Surrandet av myggen och ett
äpples tunga fall på de torra löven, grodorna som hoppa ända
upp till trappstegen till terrassen och vilkas gröna ryggar lysa
i månskenet. . . Månen stiger högre, hänger på den klara
himlen, fyller rymden med sitt ljus. Den vackra glansen över
dammens vatten blir ännu klarare, skuggorna bli svartare,
månskenet blir mera genomskinligt. . . Och jag ringa jordekryp,
redan befläckad med alla mänskliga lidelser, men fylld av
kärlekens hela väldiga kraft, jag tyckte i den stunden, att naturen,
månen och jag voro ett.2

Men den närvarande verkligheten talade högre än det
förflutnas drömmar. Den gjorde sig oemotståndligt gällande.
Ungdom förblev oavslutad, och kaptenen av andra klassen

1 Samma manér återfinnes i Då vi röjde skogen, som avslutades
vid samma tid. Till exempel: »Det finns tre sorters kärlek: i. den
estetiska kärleken; 2. den hängivna kärleken; 3. den verksamma
kärleken etc.» (Ungdom.) Eller: »Det finns tre sorters soldater: 1. de
lydiga; 2. de egenmäktiga; 3. de skrytsamma — och dessa
underindelas sedan i: a. lydiga av kallblodighet; b. lydiga av
tjänstvillighet; c. lydiga soldater, som dricka, etc.» (Då vi röjde skogen).

2 Ungdom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rrtolstoi/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free