Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvarigenom de fmå järnkornen uti en qvickare flagg lättare famlas
til et enda korn, hvilket fedan kan Ikiljas ifrån blykornet, utan någon
fmitta däraf. Genom tilfats af litet hvit arfenik vinnes väl det
famma, nemligen en qvickflytande ilagg och järnets famling til en
enda regulusj men kornet får härigenom en ovifs tilökning i
vigten och tillika et annat utfeende i brottet, än det bör hafva.
Järnprofver, fom göras uti fluten digel, kunna dock anfes för
de aldrafäkralle, då därmed rätt forfares. En ypperlig, faft nog
componerad flufs, finnes uti Fischers Proberkonit, beftående uti
följande blandning, nemligen: til en centner roftad järnmalm ta-,
ges fvart flufs 2, vinften i, falmiak i, glasgalla i, borax
cry-ftallglas fot , och fint kolfiybbe ~ centner. Flufferne omröras
förlt uti digelen och malmen fidft, midtutij altfammans betäckes, til
-J tum tjockt, med decrepiteradt kokfalt. Täckdigelen tilfmetas med
cldfalf ler och profdigelen ftälles med vanlig aktfamhet på fin fot,
för en god puft, uti proberkammare-äfjan, och påblåies, efter
Jång-fam upglödgning, forft utan och fedan med pålagd vigt,
merendels 4- timma. Om qvarts följer med malmen, bör i centner kalk,
elle. brända äggikal, tilfättas, tillika med hälften flufsfpat, at
åftad-komma qvick flagg. Man bör ock vara förfakrad, at den nämde
glasgallan ej innehaller någon tartarus vitriolatus, fom fnart röjes,
om den, med kolfiybbe calcinerad, gifver någon fvafvellukt, i
hvilken händelfe det är fäkrare at taga hvit flufs. Meta härom fes
uti Herr Scheffers Cbemifka Föreläsningar, f. 351. Med fådant
prof, väl afblåfi, erhålles järnet altid renaft, fom fvarar emot den
halt, hvilken uti flora fmältningen på masugnen bör kunna
utbringas.
Uti Herr Crells Ausrvahl der neuefien in der
Cbemie, 2:dra Bandet, 1786, f. 169-184, finnes en omfiändelig
afhandling angående järnprof, i anledning af därvid gjord indelning
på järnmalmer och järnfienar ( JEifenfteoch ), efter
därhos följande bergarter.
För järnmalmer, fom medföra qvarts, före/krifves til flufs,til
exempel emot 4 centner fådan malm, färik garfvare-kalk 1?,
flufsfpat 1 J, kolfiybbe X och utfprakadt kokfalt 4 centner, fom
blandas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
