Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ehuru .omärkeligen, kunna vara intimt blandade med någon
kalk-jord. Säkrad lärer dock kunna /lutas at af ren kifeljord med
vi-triolfyra ingen alun erbålles, fom nyafte rön tyckas beftyrka.
Jämn-för vidare ordet Lera.
I (löd af Hr. Scheeles förd gjorde rön angående
flufsfpatsfy-ra och defs egen/kap, at, under diflillation utur flufsfpaten,
formera en /korpa af ren kifeljord på ytan af det uti recipienten
flag-ne vattnet, har varit mycken anledning at förmoda det kifeljorden
verkeligen tilkömmit, eller blifvit genererad, af vattnet uti fore*
ning med flufsfpatsfyra (fe Flufsfpatsfyra)/ men genom många
för-fök, och ändtéligen genom flufsfpatens diflillation, med tilläts af
ren hvit vitriololja, uti en retort af bly med föreflagit vatten, uti
en förlaga af famma metall, har en ren flufsfpatsfyra erhållits med
alla bekanta egen/kaper, utan at något tecken til kifeljord kunnat
uptäckas hvarken på vattnet, eller uti fjelfva fyran. Då åter
ki-felpulver blifvit blandadt med flufsfpaten, har kifeln af famma
fyra, under diflillation i blyretort, blifvit uplöfl och fält flg uppå och
uti vattnet- i recipienten. ’ Således kan med vifshet /lutas at den
kifeljord, fom på detta fätt alflras, då diflillation /ker uti
glasre-tort med recipient af famma ämne, tilkömmit endafl af den kifel,
fom fyran uplöfl af glafet, hälft denne fyra är et af de kraftigafte
medel til kifelns uplöfande. Se Herr C. F. Wenzels Cbymifcbe
Vnterfucbung des Flufsfpatbs, utgifven i Dresden år 1783. Det«
ta inflämmer äfven med åt/killiga af Herr Meyer gjorde rön, fom
med lika vifshet leda til famma /lutfats, och ehuru Herr Scheele
vid de förfta förföken funnit kifel/korpa upkomma, äfven uti me«
tallkäril, få kan detta på intet annat fätt hafva varit möjeligt, än
at fjelfva den flufsfpat, fom til defla förfök varit nyttjad, hållit
kifel, hvaraf någon fmitta verkeligen finnes uti vifla arter. Se
Bergmans Opufc. Cbetft. Vol. III. 1. 396 och 397. Häruti äger
ingen tvekan vidare rum, fedan Herr Scheele genom andra och
nyare rön, fom bevifa flufsfpatsfyrans egna och fjelffländiga natur,
funnit /käl at ändra fin förra tanka, i affeende uppå kifel
jordens generation, och blifvit öfvertygad at ingen kifel/korpa^
under denna fyras diflillation, kan på vattnets yta i recipienten
forti hh h h h 3 meras,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
