Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en flottbro deremellan och Långholmen. Lägret vid Sätra
flyttades till Södermalm. Genom en flottbrygga emellan denna
sednare stadsdel och Djurgården lyckades han nu fullkomligt
innesluta staden. För att skaffa sig proviant, som började
tryta, gjorde danskarne ett utfall mot södra sidan, men Peder
Fredag, en af Gustafs fältöfverstar, som kommit under fund
med detta förslag, inneslöt sig med 500 tappre i Maria kapell.
Såsom han förutsett, hände det. Danskarne, i deras ifver att
angripa, tågade förbi utan att undersöka kapellet, och sedan
de nu vid Hornskroken väl kommit i handgemäng med
svenskarne, frambröt Fredag oförmodadt, anföll danskarne i ryggen
och anställde ett sådant blodbad att knappast någon af dem
undkom. Oaktadt den hungersnöd, som från denna tid alltmer
tilltog i staden, höll sig dock besättningen öfver vintern, ja,
långt in på följande året, och först då allt hopp om
undsättning var förbi, Christian afsatt i Danmark och Gustaf vald till
konung i Sverige, dagtingade den. Den 21 Juni 1523 öppnades
slutligen portarne för svenskarne, och 2 dagar derefter höll
Gustaf I ett högtidligt intåg i sin hufvudstad. Det djerfva
beslut han fattat, reformationen, utfördes nu med stadig hand.
Tvenne prelater, erkebiskop Knut och biskop Sunnanväder,
som voro dess ifrigaste motståndare, sökte väl i Dalarne att
uppvigla folket, men båda tillfångatogos, och med erkebiskopens
hufvud, som föll på Stockholms stortorg den 18 Februari 1527,
föll äfven sista stödet för katholska läran i Sverige. Genom
de nya privilegier Gustaf 1529 utfärdade för sin hufvudstad,
bröts likaledes återstoden af Hanseaternes makt.
Tvenne år derefter firade han sitt biläger med Catharina af
Saxen-Lauenburg, vid hvilket tillfälle riddarspel anställdes på
Slottsbacken. Utan försök till hämnd kunde emedlertid Gustafs
företag emot Lübeck och de andra hansestäderne icke aflöpa.
Många mordanslag hade uppgjorts på deras anstiftan, men
misslyckats, och de beslöto derföre 1536 ett medel, hvilket,
enligt deras förmening, ej skulle förfela sin verkan. En fjerding
krut lades under konungens stol i Storkyrkan, och planen var,
att, sedan konungen Palmsöndagen blifvit sprängd i luften,
nedhugga svenskarne, öfverrumpla slottet och staden samt göra
den till en hansestad. Men en skeppare, Hans Vindrank, som
blifvit indragen i sammansvärjningen, yppade under ruset
aftonen förut allt hvad han visste för en grannqvinna, hon för sin
man och denne åter för konungen, som genast lät fängsla
och dömma de brottslige.
År 1530 lät Gustaf trycka den första svenska psalmbok i
Stockholm, och 11 år sednare den första öfversättning af bibeln.
För att göra sig anhängare bland borgerskapet utnämnde
konungen en magistrat, bestående af 1 borgmästare och 12
rådsherrar, hvilka förut valdes af staden, men desse hade i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
