Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Min Dmitri ej vill svara, vill tyst kanske,
Som dessa bilder fråga, besvara dem;
Välan, min stolta, strålande fröjd det är,
Att sjelf för eget lugn ej behöfva svar. –
Se opp mot denna qvinna, min ädle son,
Det svarta ögats glödande elddjup se
Och pannans hvälfning, skymd af en otämd lock!
Din moders ättemoder af furstlig stam,
Bland stjernor född på Grusiens fjäll hon var.
En son hon hade. Bort från sitt hem han for
Som du, for tidigt, dröjde i åratal
Som du, och ensam satt i sitt slott hans mor.
Då kom en gång af hennes bekanta en,
En vän, ej sedd se’n länge, grefvinna född,
Fast med ett dunkelt vapen förenad då.
Med godhet dock hon möttes, förtroligt språk
Blef vexladt, mången fråga om förr, om nu,
Och så omsider sporde den främmande:
’En son du äger, gläder förhoppningsfull
Hans ungdom dig, hvar är han, för hvilket värf,
För fredens eller krigets bestämdes han?’
Hon log, din ättemoder, och gaf till svar:
’Se’n tvenne år mitt öga ej honom såg,
Hans blick blef varm, hans fäderneboning trång,
Han tog sitt arf, han sökte en öppen verld
Och kämpar nu, hvar, huru, – jag vet det ej.’
Men full af undran talte den andra än:
’Hvad, vill du skämta blott, eller drömmer du?
Du mor med känslor, varma som blickens glöd,
Du lemnar åt sitt öde din ende son?
Omöjligt.’ – Så hon sade; i höghet då
Uppstod furstinnan, räckte den främmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
