Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eldsvådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det må blott tilläggas, att många år efter dessa
uppträden fanns vår lilla kund såsom länsman i
en aflägsen socken upp i landet. Der fick han en
gång besök af generalen, som då i egenskap af hans
landshöfding kom för att tilldela sin gamle vän en
medalj i guld för hans nitiska, kraftiga och lyckliga
försök att fånga och upptäcka alla penningemyntare
och tjufband i nejden. Så förmäler vår berättelse:
när landshöfdingen nu begärde att få se sin gamle väns
barn, kom der slutligen fram en gosse, som modren
med våld måste skuffa in genom dörren. Tårar stego
den ädle höfdingen i ögonen, då han såg honom. Se’n
han tagit gossen i famn och kysst honom, och denne,
undsluppen på golfvet, skyndat på dörren åter,
fattade landshöfdingen sin väns hand och försäkrade,
att det varit, som om han blifvit flyttad tillbaka
till herr Gyllendegs tid. Han beklagade blott,
att gossen icke hade någon trumma, i hvilket fall
likheten varit fullständig. Men i det samma ljöd
i rummet bredvid junior-trumslagarens lertupp så
gällt, rullande och skarpt, att landshöfdingen med
det gladaste skratt försäkrade, att äfven trumman
vore umbärlig och likheten ändock fullkomlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
