- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Fjerde bandet. Fänrik Ståls sägner och prosa-dikter /
272

(1870) Author: Johan Ludvig Runeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den väntande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bäst, som fått trampa många fjät för hans skull
och hela sista våren grassera med den der lättingen
segelsömmaren, för att få hans nya segel färdiga."

Det öfriga af detta tröstetal försvann bland
stegarne i den gamla klockstapeln, under det vår
kund skyndade ned, för att åter svettas och hungra
en stund i sitt nyss åtagna värf.

Så hastig var herr Flygerman i sina rörelser, när
han en gång kom sig i språng, att den unga frun icke
hann räkna många bedröfliga minuter, förr än hon åter
hörde hans stämma från de lägre våningarna i tornet.

"Jag har legat öfver borgmästare och råd i två års
tid," hördes han säga till någon, som gjorde honom
sällskap, "och bedt dem låta laga nya trappor till
klockstapeln, och jag har för sakens skull lofvat
att sjelf utan betalning se efter timmermännen, men
hittills har ingenting blifvit gjordt, och härefter
göres icke heller något, förr än en eller annan brutit
armar och ben af sig på dessa fördömda trädpinnar."

"Fjeska icke, Flygerman," hördes den andra svara,
"och slå ej kikaren så hårdt mot stegarna för hvar
gång du fattar tag med handen, så förderfvar du
hvarken dig sjelf eller den. Jag har i femtio års
tid gått opp och ned på dessa trappor och bergat både
armar och ben, Gud ske lof, till denna dag."

"Det är förbannadt bra," anmärkte herr Flygerman åter,
"så mycket mer kan man räkna, att de tjenat ut och
behöfde förnyas. Men mig gör det det samma, jag har
nog arbete förut och ser gerna, att jag slipper alla
extra befattningar."

Vid dessa ord hade han hunnit opp i tornet. Han tog
genast plats vid en af luckorna, drog ut kikaren,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:02:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/runeberg/4/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free