Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men när de nalkas, när de honom se,
då smyger genom glädjen dunkelt ve,
då tiga cittrorna, som ljödo nyss,
■ på varma läppar domna skämt och kyss.
Ty evigt blommar stranden der han står,
kring honom ler en oförgänglig vår;
men genom våren hän går deras färd
mot okändt mål bakom en höstlig verld.
Han genomspanar i det djupa blå
den gåta hvarje slägte grubblar på
och hvarje slägte ännu olöst fann,
när det vid solnedgångens bryn försvann.
Hvad ser lian då, som fängslar så hans syn?
Hvad bådar under kransen vemodsskyn?
O, om lians sorgset blida anlet är
en spegel för det varandes rnystér!
— 42 — 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
