Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nan Guldbrand var inne i en livlig skandinavisk diskussion
med oss Svenskar.
Guldbrand var ingalunda Eiderskandinav. Må Tysken taga
hela Danmark, sade han; vi Norrmän böra icke hindra
honom därifrån, om vi också kunde det. Dansken har gjort
oss mycket ont den tid han var herre i Norge. Nu må han
stå sitt kast. Oldenburgarna gjorde aldrig annat än
plundrade och misshandlade Norge.
Jag fann det icke löna mödan att söka bringa Guldbrand
på bättre tankar i detta hänseende. Såvitt jag kunde erfara,
är hans åsikt den allmänna, åtminstone bland bönderna.
Deras politiska resonemang smakade mycket av egoism. I de
så kallade högre stånden torde känslorna för Danmark icke
vara särdeles varmare. »Om Skåne sjunke i havet», sade till
mig en gammal amtman, »så förlorade ni svenskar ett
bördigt landskap, men ni vunne det, att Öresund bleve bredare,
och jag tror, att den vinsten skulle uppväga förlusten. Gud
bevare oss för ett treenigt Skandinavien!»
Då jag förnam sådant tal, tänkte jag på den »norske
Skandinavens» ord hos Erik Bögh:
Opoffrelse, Äre og Venskab og Ret
er Ting, som jeg ikke fordömmer;
De kläde Studenter, men slet ikke Folk,
der handle med Sild och Tömmer.
Vi bör, som förståndige praktiske Mänd,
kun holde oss till det solide.
Hvad kommer vel Jöder og Jyder os ved ?
Det gad jeg då rigtignok vide.
Lad Russen kun sluge Alt, hvad han förmår,
og Tydsken Fat ene slikke.
Det blifver en Sag mellan Dansken og dem,
og rager os andre slet ikke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
