Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nar ängens gräs af blanka lian brytes,
Och sömmarns sol på mörkblå himmel står,
Och blommans prakt i rika frakter bytes,
Och åkermannen sin belöning får
I gyllne kärfven som af Ceres knytes,,
Med långsam gång jag tyst och ensam går
Kring1 gröna fält och lofbeklädda höjder,
Och minnes dig och fordna somrars fröjder.
När rosens, blad af hostens kalla händer
Kring marken strös och sångarskaran flyr
Från Nordens kala blomsterlösa länder
Till söderns land på nya äfventyir,
Och stormen hviner, och mot hafveta stränder
Den mörka vågen så bedröfligt gnyr,
Det är om mig och om förflutna dagar ’
Naturen då i tusen toner klagar.
När bäckens yra våg i bojor hvilar
Och skogens träd i hvita skrudar stå,
De tjocka dimmor fly för Nordans ilår,
Och sinnet klarnar med det höga Må,
Och från det rena fästet solen smilar
Ett ögonblick, tills huldt bland stjernor små
Dén tysta månen blek och vänlig blänker,
På dig och fordna vintrars fröjd jag tänker.
Din blick det var, som första gången ’tände
Den höga sångens flamma i mitt brost;
Att lifvet herrligt är, då först jag kände,
Och utan kärlek eifiUif ätorm ;och hösfc
Men föröden låga, sqty, piitt ,hjerta brände,
^Den gyllne lyran snart gaf ensam tröst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
