Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lille Viggs äfventyr på julafton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lade tyst och obemärkt sina håfvor vid dörren och gick
med Vigg tillbaka till släden. Så bar det åter af genom
den mörka skogen.
»Jag håller mycket af barnet, som de läste om där
inne i stugan», sade vätten; »men neka vill jag icke,
att jag också tycker om gamle Tor i Trudvang.»
»Hvem är gamle Tor i Trudvang?» frågade Vigg.
»Å, en riktig hedersknyffel, litet släkt med mig på
längt håll», sade vätten. »Svår mot de elake var han:
dem slog han med sin hammar. Men de ärlige och de
modige höll han af och de arbetssamme. Mest likade
han bonden, som skötte sin jord väl och fostrade upp
duktiga pojkar. När fara hotade landet, ropade Tor i
Trudvang till bönderna: upp, gubbar! och då togo de
svärd och sköld och samlade sig från berg och dal, och
fienden stod icke emot deras fryga hugg. Du skall också
varda en bra karl, Vigg.»
»Det förstås», sade Vigg.
»Men nu», sade vätten, »har Tor lagt sin hammar
vid Jesusbarnets fot, ty bäst är att fara med lämpor,
menar han.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
