Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lille Viggs äfventyr på julafton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Jo, Grimma, lilla kossan, var en dag i somras
mycket ledsen, när hon icke fick dricka mjölk längre:
Grimma vid grinden
grät och sade:
nu är min moder
mjölkad för andra,
nu får jag gånga
sommaren långa
med svulten mage
i tufvig hage,
den lilla mulen
är illa vulen
att nafsa gräset i ris och ljung;
jag borde haft mjölk fram mot julen,
ty Grimma är ännu så ung, så ung.»
»Hur är det med Grimma nu?» frågade vätten.
»Å, hon äter gräs och hö i kapp med de andra
korna och är så fet, att hon skiner.»
»Då var det ju ingenting att klaga öfver», sade vätten.
»Jag tyckte nog så med, men lofvade henne ändå
att tala om det för dig.»
»Och hvad man lofvar skall man hålla, det har du
rätt i», sade vätten. »Farväl med dig. prästgårdsniss.
Vi träffas snart.»
Medan julvätten och Vigg fortsatte färden, mötte de
i skogen en nisse, som hängde läpp och såg butter ut.
»Hvart går du, frände?» sade vätten.
»Niss nöter nu sin sko
för att söka annat bo»,
svarade tomten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
