Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIRODDA ANTECKNINGAB. 1(31
af okunnighet och vidskepelse. 1 detta afseende har
mänskligheten att tacka kunskapen för försvinnandet af
en vnangd rysligheter, som icke till uppsåtet, men till det
yttre voro brott. Vi påminna om häxprocesserna! Men
~å sinnelagets, viljans art verkar sådan kunskap icke
omedelbart. Ingen undervisning har sedlig verkan, som
icke förmår att bringa det ideala inom oss till klarare
åskådning. Man måste för att lefva ädelt känna inom.
sig någonting rent> som icke får smutsas. Den känslans
väckelse är all god uppfostrans mål. Där den känslan
finnes och kunskaperna träda i hennes tjänst, där visar
också intelligensens utveckling de skönaste frukterna,
ty det intellektuella arbetet kräfver sjäfförsakelse och
idealitet äfven det för att åstadkomma något stort.
Den praktiskt viktiga frågan är: i hvilken etik skall
människan uppfostras? 1 en som gynnar egoismens ut-
veckling, som sannerligen icke behöfver gynnas, eller
en, som gynnar sympatiens? Hvar är då gränsen mellan
båda drifterna att draga? Inom hvilken gräns är egois-
men allberättigad? 1 och med detsamma, som en gräns
fastställes är den sats accepterad, att det finns ett hö,-
gentemot det som är. Huru lägga säker grund för böran-
det? Hvar finna dess auktoritet i förhållande till den
själfviska driften.
Den naturalistiska etiken och den konfessionella
likna hvarandra däri, att båda bygga på yttre auktoriteter:
den förra på de s. k. naturlagarne (»det naturliga ur-
Vm-ja. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
