Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Franska förhållanden 1869-1871
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIG ELLER FRED? 317
skattningsrätt och kontroll öfver statsmedlens användande
satt en bom. För att göra krig måste kungarne nu hafva
sina folk till bundsförvanter genom att vädja till~ en
hos dem rotfästad stor och berättigad idé - så måste
Preussens konung göra år 1866, då han upptog Tysk-
lands enhet på sitt program - eller ock, i sämsta fall,
till deras svaghet, deras passloner. Konungarne känna
ock, att de nu vedervåga mer än förr på slagfältet. Segern
stärker ej i längden ett förhatadt regeringssystem, men
underlaget störtar det ovillkorligt. Så föll efter Solferino
den sista lämningen i Osterrike af Metternichs politiska
byggnad. Så uppväxte i samma land den moderna rätts-
staten med själfstyrelse och samvetsfrihet, likasom på en
gång, ur nederlaget vid Sadowa. Så skulle ock ett olyck-
ligt krig, anstiftadt att betrygga den napoleonska dynas-
tien, säkerligen sluta med franska kejsardömets under-
gång, medan själfva Rhengränsens förvärfvande knappt
skulle hafva större verkan än den att med ett eller två
kr uppskjuta den personliga regeringens fall.
Men det viktigaste hindret för en härskare i Frank-
rike att hänsynslöst öppna krigets portar ligger dock
den märkvärdiga, enligt alla iakttagare djupgående fred-
liga sinnesstämning, som bemäktigat sig franska folkets
alla klasser. Den har redan i flera år varit bemärkt
Frankrikes litteratur. Bland de mest läste författarne
på romanens område äro Erckmann-Chatrian, som upp-
rullat gripande taflor af krigets elände. Teatern har räckt
romanen handen för att beröfva den falska krigsäran
dess gloria och förlöjliga »chauvinisterna», sabelskramlarne.
Under Seribes dagar voro »unga öfverstar» som oftast
skådespelets hjältar; nu är det »afrikaner», som fungera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
