- Project Runeberg -  Zoologins grunder. Sednare afdelningen, Djurrikets system, II, Ryggradslösa djur /
338

(1865) [MARC] Author: Tamerlan Thorell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ken tjenar såsom ljusbrytande medium för alla de särskilda
nervelementen på samma gång.

§ 294. Ehuru insekterna allmänt visa sig vara känsliga för
ljudintryck, synes dock en särskild hörselapparat saknas hos de aldra flesta.
En sådan apparat har man nämligen med säkerhet iakttagit endast hos
vissa, till Orthopterernas eller rätvingarnes ordning hörande slägten, och
märkvärdigt är, att hörselorganet hos dessa djur aldrig har sitt läge
i hufvudet, utan antingen, såsom hos gräshopporna, på sidan af
abdomen, strax bakom metathorax, eller, såsom hos vårtbitarne och
syrsorna, vid basen af framtibian. Detta organ visar sig i
allmänhet såsom en i en chitinring utspänd membran, på hvars inre sida
en nerv (hörselnerven) utbreder sig och ändas med fina
nervstafvar.

De flesta insekter synas äga ett ganska utbildadt luktsinne,
ehuru man icke med full säkerhet känner, hvarest detta sinne har
sitt säte. Man har dock största anledning att antaga, att
antennerna göra tjenst såsom luktorganer (jfr § 287), på samma gång
de, jemte mundelarne, isynnerhet palperna, fungera såsom
känselverktyg.

§ 29 5. Ganska många insekter äga förmågan att frambringa
ljud; men dessa ljud åstadkommas icke genom luftens rörelse i
respirationsapparaten, såsom fallet är hos de högre djuren, utan
genom gnidningen af vissa kroppssegment mot hvarandra eller, såsom
hos många skalbaggar, mot. insidan af de hårda täckvingarne. Det
surrande ljud, som beledsagar många steklars och flugors flygt, synes
hafva sitt säte i thorax, och beror förmodligen på en genom vingarnes
snabba rörelse förorsakad vibration af denna kroppsafdelning.
Egentliga stämmorganer förekomma endast hos några rätvingar och i
synnerhet hos hanarne af sångcicaderna inom Hemipterernas eller
skinnbaggarnes ordning. De sednares enformiga och döfvande läte
uppkommer genom den omvexlande spänningen och slappningen af en
elastisk lamell, belägen öfver en rymlig håla vid basen af abdomen;
hos de förra finner man ofta vid basen af täckvingarne en tunn,
af en chitinring omgifven membran, som förstärker den genom
vingarnes gnidning mot hvarandra eller mot bakbenen frambragta
sången. Det finnes slutligen äfven insekter, som frambringa ett ljud,
hvars orsak man ännu icke med säkerhet känner; sådan är den
egendomliga, klagande ton, som en aftonfjäril, kallad
dödskallefjärilen (Sphinx atropos), låter höra under flygten eller då den
vidröres.

§ 296. Det sätt, hvarpå insekterna hämta sin föda, är
mycket omvexlande: några lefva endast af djurens eller växternas
safter; andra deremot förtära fasta födoämnen och äro köttätande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:56:52 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ryggrad/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free