Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Korallrefvens bildning visar många
egendomliga förhållanden. Ofta hafva
dessa ref en höjd af flera hundrade
famnar, oaktadt de djur, som byggt
dem, endast kunna lefva på ett ringa
djup — en företeelse, som endast kan
förklaras genom antagandet af en
långsamt skeende sänkning af hafsbottnen.
Under en sådan sänkning dö polyperna
småningom ut nedifrån uppåt, under
det korallstocken oupphörligt alstrar
nya individer, som bygga på den upptill,
der de äro tillräckligt nära vattenytan
för att kunna lefva. Dessa korallref
bildas oftast utefter kusterna af
kontinenter och öar (isynnerhet i Indiska
och Stilla hafvet), och kallas kustref,
då de omedelbart sluta sig till kusten,
barrier- eller vall-ref, om de lemna en
djup kanal öppen mellan sig och landet
och atolls eller lagun-ref, om de bilda en smal, ringformig vall kring en
lugn och grund saltvattens-sjö. Lagunrefven hafva ursprungligen bildat
sig kring öar, som småningom sjunkit under vattenytan. Efterhand
fylles lagunen med från refvet lösrifna kalkbitar, kalkslam m. m., under det
att dylika fragmenter af vind och våg kastas upp på refvets kanter;
härigenom höja sig refven öfver vattenytan, och bilda slutligen låga, i början
ringformiga öar, hvilka så småningom erhålla vegetation och blifva
beboeliga för djur och menniskor (fig. 474). På detta sätt leda otaliga öar
i Stilla oceanen sitt upphof uteslutande från de små koralldjurens
Fig. 474.
Utsigt af en med kokospalmer bevuxen korallö, bildad af ett lagi
Madrepora murioata.
Fig. 473.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
