Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryska rikets grundläggning genom skandinaverna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är visserligen sant, att det i många fall är en
vansklig uppgift för kritiken att återställa den ursprungliga
ordalydelsen i den s. k. nestorianska texten, och grunden
härtill är det egendomliga sätt, på hvilket de ryska
krönikorna hafva kommit till oss, i det att hvarje afskrifvare
godtyckligt gjort ändringar eller tillägg i texten, och de
älsta handskrifter, som vi ega, äro ej äldre än det fjortonde
århundradet. Men krönikornas berättelse om den ryska
statens grundläggning är en af de fasta punkterna i dem.
Den är icke blott gemensam för alla afskrifterna, utan den
slingrar sig som en röd tråd genom hela den äldre ryska
historien; den måste därför härstamma från själfva
originalkrönikan, sådan den blef upptecknad senast i början af det
tolfte århundradet. Att antaga att traditionen, efter högst
två århundradens förlopp, skulle hafva kommit till den grad
på afvägar, att redan den älste krönikeförfattaren i detta
hänseende fullständigt skulle vara på orätt spår, strider mot
alt sundt förnuft.
Förtjänsten af att först hafva gjort västra Europa
bekant med den i de gamla ryska krönikorna bevarade
traditionen tillkommer obestridligt några svenska författare,
hvilka de politiska förhållandena hade bragt i närmare
förbindelse med Ryssland. Bland dessa bör först och främst
nämnas Petrus Petrejus, som flera år hade uppehållit sig
i Ryssland och uppenbarligen förvärfvat noggrann kännedom
om landet och dess förhållanden. I sitt märkliga arbete:
»Regni Muschovitici Sciographia. Thet är: Een wiss och
egenthelig Beskriffning om Rydzland» o. s. v. (Stockholm
1615, kort därefter äfven öfversatt på tyska) gifver han en
utförlig framställning af den äldre ryska historien i nära
anslutning till vissa af de yngre och kortare krönikorna.
Han anför sålunda också berättelsen om de tre varägiska
brödernas inkallande samt yttrar med anledning däraf bland
annat (2:a boken sid. 2 f.): »Men hwilke the Waregi hafwa
warit, kan iagh intet annars weta eller rättare förstå, än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
