Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryska rikets grundläggning genom skandinaverna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af seder och bruk i det gamla Ryssland, hvilka i hög grad
äro egnade att väcka vårt intresse, men hvilka tillika mer
eller mindre bära prägeln af den egendomliga brist på
kritik som i allmänhet är så starkt framträdande hos de
arabiska författarna. För att gifva en allmän föreställning om
dessa skildringars karaktär, skall jag här blott anföra ett
par af de älsta och tillika märkligaste och utförligaste
uttalandena af detta slag; jag kan så mycket mer inskränka
mig härtill, som de senare författarna icke tillägga något
synnerligen nytt stoff af betydenhet, utan i regeln endast
skrifva af den ene efter den andre. Främsta rummet
tillkommer otvifvelaktigt Ibn Dustah (omkr. 912 e. Kr.)21. Han
berättar bland annat följande:
»Hvad ryssarna (Rûs) angår, så bo de på en ö, som är
omgifven af en sjö. Denna ö, på hvilken de lefva, har en
utsträckning af tre dagsresor (omkr. 120 kilom.) och är
betäkt med skogar och träsk, den är osund och till den
grad sumpig, att marken gungar, när man sätter foten på
den. De hafva en furste som kallas Chakan-Rûs. De
angripa slaverna, komma till dem på skepp, gå i land,
taga dem till fånga och bortföra dem till kazarernas och
bulgarernas land och sälja dem där. De hafva inga åkrar,
utan lefva af det som de på sina plundringståg taga från
slaverna. När en son födes åt någon af dem, tager han ett
blottadt svärd, lägger det framför den nyfödde och säger:
’jag lämnar dig ingenting i arf, ditt är blott hvad du
förskaffar dig med detta svärd’. De hafva hvarken fast
egendom eller städer eller åkrar; deras enda sysselsättning är
handel med sobel-, ekorre- och andra skinn, hvilka de sälja
till hvem som vill köpa dem. Penningarna, som de erhålla
i betalning, gömma de i sina gördlar. De äro osnygga i
sin klädsel, männen bära guldarmband. Trälarna behandla
de väl. De hafva ett stort antal städer(!). Sina gäster
bemöta de med aktning, och utländingar, som söka skydd
hos dem, behandla de väl, likasom alla, som ofta komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
