Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ryssarna voro af samma stam och talade samma språk som
nordborna (R. Keyser: Om Nordmændenes Herkomst og
Folkeslægtskab, i samlinger til det norske Folks Sprog og Historie VI,
Christiania 1839, samt i hans Samlede Afhandlinger (Christiania
1868). P. A. Munch: Om Nordboernes Forbindelser med
Rusland og tilgrændsende Lande (1849), i hans Samlede Afhandlinger
II, 1874; dens. Det norske Folks Historie I, 1852). — Denna
teori, som spelat en betydande roll i den historiska literaturen,
isynnerhet i Norge, har icke blifvit bekräftad genom den senare
forskningen. Något spår af att germanerna, som vid vår
tidräknings början innehade norra Tyskland och de skandinaviska landen,
tidigare skulle hafva bott längre i öster, har icke kunnat upptäckas.
Någon invandring till Skandinavien den norra vägen har aldrig egt
rum annan än den, som hitfört lapparna. Man har tvärtom iakttagit,
att en motsatt rörelse, d. v. s. från Norden till landen öster om
Östersjön, egt rum redan under vår tidräknings första århundraden
(jfr denna afhandl. sid. 71 f, samt Worsaae: Ruslands og det
skandinaviske Nordens Bebyggelse og ældste Kulturforhold, i
Aarböger för Nord. Oldk. og Hist. 1872 s. 382 ff.) (Öfvers. not.)
8 Sid. 17. Jfr Smith, Nestors russ. Krön., sid. 344 ff. H.
Hjärne i Historiskt Bibliotek, utgifvet af Silfverstolpe 1879 sid.
XXVII ff.
9 Sid. 17. En utsigt öfver »varangomachi»-literaturen från
1859 till 1875 har Kunik gifvit i sina noter till Dorns Caspia,
Mémoire de l’Acad. imp. des sciences, VII:e série, XIII, St. Pétb.
1877, s. 279 ff, 409 ff.
10 Sid. 19. Liudrpand, Antapodosis V, 15 (Mon. Germ.
hist. Script. III, 331): Rusorum etenim naves ob parvitatem sui,
ubi aquae minimum est, transeunt, quod Grecorum chelándia ob
profunditatem sui facere nequeunt.
11 Sid. 20. Romaren Anastasius, som i andra hälften af
nionde årh. öfversatte Theophanes’ arbete på latin (Historia
ecclesiastica ex Theophane) och som uppehöll sig i Konstantinopel,
återgifver uttrycket ρτα ουσια χελανδια på samma sätt: rubea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
