Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De små kalvarna — av Alfaro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den, under vintern, de ha aldrig varit ute, de
ha aldrig sett solen; därför när det strömmar
in, det vackra sol-skenet, veta de icke att säga
annat än: »Mu, mu, det är grant på golvet.»
Men de stora kossorna svara dem: »Bu, bu,
ni vet inte ni, små kalvar, vad solskenet är
ljuvligt, när man kommer ut i det. O, det är
skönt att komma ut i den stora, vackra världen.»
»När få vi komma ditut?» säga de små
kalvarna.
»På första maj blir det väl, säga korna.
»Då bruka vi få komma ut.»
Och varenda morgon fråga sedan de små
kalvarna: »Ar det första maj i dag?»
»Inte än, inte än», säga kossorna. »Man får
ha tåla-mod.» Det ha de fått lära.
Men så en morgon kommer ladugårds-pigan
in, röd och glad, och slår upp dörrarna på vid
gavel. Hon skrattar över hela ansiktet, hon
har en ren bomulls-klänning på sig, och hon
håller en löv-ruska i handen. »I dag är det
första maj», säger hon, »i dag är det första maj!
Nu, mina barn, få ni komma ut!» Och hon
går fram till kossorna och löser dem, den ena
efter den andra, ur båsen, och på den stora
skäll-kon, den vackra och snälla Maj-blomma, sticker
hon in lövruskan emellan hornen. Och hon går
också fram till de små kalvarna och öppnar de-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
