Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Allmänna förutsättningar för Svenska arbetsgivareföreningen - Arbetares och företagares begynnande sammanslutningar - Den politiska storstrejken 1902 - Arbetsgivarnes organisationssträvanden - Företagaresammanslutningar i olika länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svar lockouten voro för allmänheten över huvud och för övrigt även för många
direkt berörda allt annat än sympatiska företeelser, men de fördrogos som
ett oundgängligt ont under den sociala ofreden och vid dennas motsättningar.
Flyttades de — närmast nu strejken — över på det politiska området, så
öppnades ett högst bekymmersamt perspektiv av strider, hotande av
anledningar, som icke hade något gemensamt med näringsarbetet. Därför måste
man från allmän samhällelig synpunkt fråga sig, vart kursen egentligen styrde
hän. Men före andra måste arbetsgivarne känna nödtvånget att genom stark
motorganisation söka begränsa bruket av den sociala kampens stridsmetoder till
deras naturliga område.
I dessa hänseenden hade man åtskilligt att lära jämväl av de rika
erfarenheter, som förvärvats inom andra länder.
ARBETSGIVARNES
ORGANISATIONSSTRÄVANDEN.
Företagaresammanslut mngar i olika länder.
LIKSOM INDUSTRIALISMEN är en internationell utveckling, äro dess
följdföreteelser, de olika stridsmetoderna på arbetsmarknaden, också
internationella. Nämligen i den meningen, att de framträtt och tillämpats
inom alla stater, vilka på något starkare sätt berörts av vår tids storindustri.
Härvid ha tvivelsutan ofta direkta förbindelselinjer från land till land kunnat
skönjas. Mest typiskt därvidlag är väl, att Englands Trade unions varit
förebilder för liknande organisationer inom andra länder, och att därmed följt
bruket av ungefär samma vapen för striderna, som man förut tagit i anspråk vid
den engelska rörelsen. Likväl bör man med försiktighet yttra sig i frågan,
huruvida i sådana fall direkta påverkningar förelegat. Oftast har det väl varit så, att
i huvudsak samma förhållanden framkallat ungefär samma stridsgrupperingar
och ungefär samma kampmetoder. Men naturligtvis har det kunnat hända, att
kännedomen om andra länders motsvarande företeelser verkat eggande och
vägledande. Man har sålunda att vid studier inom detta område visserligen ha ögonen
öppna för möjligheten av direkta lån och otvetydiga påverkningar, men man
måste därvid alltid ha klart för sig, att likheter och överensstämmelser i
organisationer o. dyl. snarast blott hänvisa på förutsättningarnas allmängiltighet.
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
