Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 70 —,
»Det blir snö», sade han, i det ban satte sig vid spiseln
och började sträcka på sitt högra ben, medan han höll det
mot värmen för att mjuka upp de genomisade musklerna.
»Blir det snö?» sade en röst från en vrå af rummet,
som de små knotiga pinnarna i spiseln, hvilka glödde rödt,
icke räckte till att upplysa.
Söderberg tog eldrakan och rörde upp i glöden, lade på
ett par nya pinnar och blåste på elden. Lågan flammade
upp ett ögonblick, sjönk igen, som när en fågel dyker i
vattnet, och låg sedan och pyrde och anstängde sig för att
bli herre öfver det sega bränslet.
Ett matt sken föll öfver den del af rummet, hvarifrån
rösten kommit. På en låg soffa af trä satt en liten, liksom
hopkrympt gumma och letade i en hög potatis, som hon
hade framför sig. Med sina knotiga fingrar, hvilka syntes
smälta ihop med den gråa dagern från fönstret, lyfte hon
upp jordfrukterna en efter en, plockade bort rötterna, som
hade växt ut, och kastade dem sedan i en vattenbalja med
afbrutna handtag, som stod bredvid henne. När hon
undersökte potatisen, vände hon ansiktet mot elden, och man såg
ett litet magert ansikte, hoptorkad t och fullt af skrynklor,
en infallen mun och några gråa hårtestar, som hängde öfver
en låg panna,
Söderberg upprepade sin försäkran.
Det blir snö», sade ban. »Vinden går på nordost, Och
det värker i benet.»
Gumman sköt undan potatisarna och reste sig upp.
»Då sätter jag på kaffepannan. Söderberg», sade hon
muntert. Ett par pigga gamla ögon lyste ur det fårade ansiktet.
Och medan hon lade veden till rätta och blåste upp
lågan, tillade hon med tanken på de långa dagar, som
skulle följa:
Det går an, vi har strömmingstunnan.»
Söderberg fick icke alldeles rätt i afseende på snön.
Den kom icke genast. Men i stället för snön kom kölden.
Den kufvade de mörka böljorna, så att de lågo som en
isbrygga från ö till ö. Och när isen stod riktigt säker och
fast började snön att komma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
