Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lekare och Ballader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lekare och Ballader.
Mot den uppfattning af medeltidens lekare samt deras
förhållande till den svenska balladdiktningen, som jag uttalat i »Svensk
Literaturhistoria» I sidd. 111—114 har Axel Olrik i Opuscula
Philologica utg. af det Fil.-Hist. Samf. (1886) inlagt en gensaga.
Andra göromål hafva tills dato hindrat mig från att närmare
utveckla min ståndpunkt samt framlägga de skäl, på grund af
hvilka jag fortfarande anser min åsikt vara åtminstone väsentligen
riktig. För öfverskådlighetens skull upptager jag hela frågan ånyo
från början.
Spörjsmålet rör det sätt, på hvilket medeltidens ballader kunnat
sprida sig från Danmark och Tyskland till Sverge. Det kan
visserligen tänkas — och i flera fall är denna förklaring kanske att
föredraga — att dessa ballader i Tyskland sjungits af den
nordliga gränsbefolkningen, att de från denna så småningom vandrat
öfver den danska gränsen, upp åt norden, från herrgård till
herrgård, för att slutligen hamna i Mälardalen. Men det förefaller
dock som om balladen, så vida detta varit det enda
fortskaffningsmedlet, snart skulle hafva stannat på vägen. Jag tror ock, att det
funnits en särskild klass af personer, hvilka förmedlat utbytet af
dessa sånger de olika landen emellan, nämligen medeltidens lekare
och spelmän. I sin nyss omtalade skrift bar Olrik sökt visa, att
jag här med orätt tillämpat tyska förhållanden på Skandinavien.
Jag medgifver gärna, att min mening här vid lag hufvudsakligen
grundade sig på ett analogislut, och i viss mån äro vi väl ock
nödgade att tillgripa dylika, då våra egna medeltidskällor äro så
fåordiga i sina kulturhistoriska uppgifter. I Tyskland fördes dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
