Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rasmus Nyerups svenska brefväxling. Af K. Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 Easraus Nyerups svenska brefväxling.
Vitterheten», senare sänder han sin redogörelse för filosofiens
studium i Sverige.
Nyerup berömmer — 21 Aug. 1821 — detta arbete: »Værket
priser Mesteren; hvor man læser deri fåår man Anledning til at
beundre Forfatterens Erudition og utrættelige Flid». För sina svaga
ögons skull beklagar dock N. att boken är tryckt »saa eompres
med smaa stil og at Alt löber i eet uden Hvilepunkter. Denne
Savn af Rubriker, Capitler, Paragrapher o. s. v. vil, frygter jeg,
være en Anstödssten endog for bedre Øjne end mine».
Då Hammarsköld i November 1825 sänder första delen af sitt
nya arbete »Grunddragen af Philosophiens Historia», uttalar han:
»Täcktes Herr Professorn kasta en blick på närvarande mitt arbete
till jemnförelse med det jag öfver det philosophiska Studium i Sverige
utarbetat, skall Herr Professorn se att jag ställt mig till efterrättelse de
anmärkningar öfver yttre formen af det sednare, som Herr Professorn hade
den godheten att mig meddela».
I samma bref yttrar han sig om den i Danmark pågående
rättstafningsstriden; hvari han intar en konservativ ståndpunkt:
»Apropos af Molbech så har jag tagit någon närmare connaisance om
den nu i Danmark pågående med så ytterlig bitterhet förda
bokstafsfejden — jag vet ej om för att lemna ett motstycke till den strid, som
Hollberg tecknat i sin Melampe, och documentera att ju obetydligare
kampens ämne är, ju hätskare och häftigare föres vanligen alltid sjelfva
kampen. Hvad som mest förundrar mig är att inin högaktade Vän Rask, som
skulle kunna gagna och upplysa hela Europa med de vigtiga resultaterna
af sine vidsträckta forskningar, spiller bort sin tid med att så alfvarligt
behandla dylika Lappalier, som huru några ljud af Alphabetet skola på
Papperet betecknas. Och hvad kan väl dermed vinnas? Mig är det
åtminstone svårt vid att tro, att en Nation, som redan har en rik
Litteratur på ett utbildadt Modersmål, skulle ett, två tre bortlägga den
ljudbeteckning den blifvit van vid och som igenfinnes i dess classiska
Författares arbeten för att i stället antaga det infall som uppstått i en kanske
genialisk, men enskild Hjerna. Jag erinrar mig ännu lifligt den hos oss
för tjugo år sedan förda AT-striden och fölgderne af den hafva styrkt mig
i mitt tvifvel. Oaktadt alla bemödanden af K-anhängarne, oaktadt de
räknades då för tiden bland vårt lands tongifvande auctorer och ehuru de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
