Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några studier rörande Disa-sagan. Af L. Bygdén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några studier rörande Disasagan. 43
sedan funnit Disas historia deri uttryckt. Om vi betrakta den föga
trogna afbildning af denna kragsten, som Atlantican meddelar (Atl.
II, s. 209) eller, ännu bättre, om vi jemföra den med motsvarande
afbildning, som åtföljer prof. Nybloms uppsats, så finna vi att bild-
verkets hufvudgrupp utgöres af tvänne figurer, af hvilka den ena
framställes med temligen yfvigt hår, ridande på en gumse och bä-
rande några blommor i ena handen, under det att han i den andra
håller en uggla. Den andra hufvudfiguren, i hvilken prof. Nyblom
sett en grotesk fiolspelare, synes träda den ridande figuren
till mötes och med sitt spel utöfva ett tjusande inflytande på
ryttare och gumse, i anledning hvaraf man rimligast trott sig i
bildverket se musikens välde uttryckt. Men Rudbeck med sin lif-
liga fantasi, som spelade honom så många spratt, återfann genast
i den på gumsen ridande figuren drottning Disa på sin bock, ehuru
figurens skick mycket tydligt för oss anger en mans gestalt. Och
den grofva stiliserade behandling af håret, som stenhuggaren an-
vändt vid figurens utarbetande, föranledde Rudbeck att se hennes
hufvud omgifvet med ett nät, hvarigenom han fann figurens iden-
titet med Disa ytterligare styrkt.
Såsom ett litet exempel för öfrigt på, huru Rudbeck kunde
drifva symbolismen ända till absurditet, må vi anföra följande
stycke ur Atlantican (II, s. 497), närmast med anledning af denna
apokryfiska Disafigur med sitt hårnät:
»Hwad nu Disa wille med detta Nätet betyda, war nu detta
först, at Konungen skulle lära Folcket, som nu i sådan mycken-
heet war, reesa på andra~obebygda Orter, och sökia sin Föda ge-
nom Fiskerij, som sedan mechta tilltogh up i Norlanden, som Sa-
gan förmäler, sedan genom Jägerij, emedan hoos oss både Elgar,
Hiortar, Renar, Biörnar, Wargar, Harar, Räfvar och flere diur
fångas med serdeles nät der til giorde. Sedan genom Nät fånga
Foglar, såsom nu uti Skären många 1000 Änder, Knipor, Sneppor
och annan Siöfogel fångas. Och är märckiandes hwarföre Disa
uti Domkyrckian är allenast om Hufwud i nät inwecklat, nemligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
