Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omtalas, säkerligen förbindelse med eller öfverinseende öfver dem;
måhända hade nationen också inteckningar i byggnaderna *.
Skarahuset eller såsom det långe kallades »Hotel de Suéde» —
väl det första hus med detta namn, som historien känner — torde
alltså först under 1400-talets lopp hafva helt och hållet öfvergått i
den engelsk-tyska nationens ägo. Med visshet ägde nationen Hötel
de Suéde 1461; den behöll det långe: ännu 1770 tillhörde »les
mai-sons rue S:t Jean de Beauvais» nationen. Det var väl först
revolutionen som slopade denna, såsom all annan, ägendom.
Under medeltidens sista århundrade förlorade
Pariser-universite-tet en stor del af sitt anseende. Flere andra högskolor, de där för
nordborna voro bekvämare att besöka, hade också nu uppblomstrat.
Likväl påträffar man alltjämt svenskar, som studerade i Paris och
åf-ven förvärfvade magistersgraden dår. Sårskildt är det
anmårknings-vårdt, att många, som voro »dioecesis Aboensis», nu reste’ dit. 1416
hade en Petrus Roodh de Abo valts till universitetets rektor. Vid
slutet af 1420-talet var en Jacobus Petri de Abo nationens receptor;
1427 finner man i räkenskaperna Olavus Magni, blifvande biskop i
Åbo, omtalad jämte fyra andra finnar 2 o. s. v.
För vår allmänna humanistiska bildning under medeltiden stå
vi i den största tacksamhetsskuld till den parisiska högskolan. Och
för det teologiska studiet sårskildt var denna långe den första
våg-ledarinnan. Möjligen har svenskames vistelse i Paris också
befordrat lagkunskapen och lagstiftningens utveckling hos oss.
Den engelsk-tyska nationen i Paris, hvari under medeltidens sista
århundrade nederlåndare och tyskar utgjort flertalet, men som åfven 1
1 Enligt den af Budinszky s. 63 citerade handlingen tyckes det som om
nationen haft i sista hand afgörandet af de enskilda »provinsernas* eller deras
sodaliteters angelägenheter.
* De voro Henricus Nicholai, Gregorius Haffverlandh, Severinus Holt och
Bene-dictus Olavi. 1427 finnes också en Gonradus Petri (?) omtalad såsom licentiatus sub
magistro Johanne Johannis. 1447 namnes en Petrus Merci, 1448 dom. Andreas
Lau-rencii och Bernardus Jaeobi samt 1456 och 1457 dom. Magnus Nicolaij alla från Alx)
stift. Den sist nämnde blef biskop i Abo; två hans efterträdare Laur. Michaelis och
Johannes Olavi lära också blifvit magistrar i Paris. — I kvestorsböckerna omtalas
vidare 1460 dom. Johannes de Ystadia; 1472 bland baccalaurei Gonradus Suart
diwces. Aboens, (möjligen den mag. Gonradus decanus vid Åbo domkapitel,
hvil-ken 1522 drunknade på väg till Sverige); samt 1476 Petrus Johannis och
Ingol-phus Olavi från Upsala stift, hvilka följande år äro antecknade bland licentiati
(den förre blef sannolikt canonicus och kyrkoherde i Trefaldighetskyrkan, den
senare decanus i Upsala).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
