Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om de under Gustaf III herskande estetiska åsikterna. - I. De vittra tidskrifternas kritik. Af Otto Sylwan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om de under Gustaf III herskande estetiska åsikterna. 73
drinen och anbefaller i dess ställe ett eget slags blankvers1. Vidare
önskar han, att Vitterhetsakademien må få stora pris att utdela för goda
svenska originaldramer, och slutligen föreslår han upprättandet af
en »granskande vitterhetstidning», hvilken jämväl för att få tillbörlig
auktoritet borde utgifvas genom Vitterhetsakademiens försorg. Som
det nu är, ligger kritiken alldeles i trade, och de svenske författarne
»tro sig nästan vanfräjdade, därföre att man säger dem inför
allmänheten, att de böra skrifva bättre». Och denna kritik bör ej vara
torr och tråkig, utan tillbörligen saltad, så att den läses med nöje.
Då åren förgingo utan att dessa välmenta förslag af någon
uppmärksammades, företog sig Regnér slutligen att själf göra ett försök
med en literaturtidskrift, dock ej inskränkt till dramatiken utan
omfattande hela vitterheten, och så framträdde som nämnt med år
1784 Svenska Parnassen. Det blef en riktigt förnäm tidskrift i
jämförelse med Rudins och Ristells. Man finner här stycken, hämtade
ur Tilas’ och Rudbecks kvarlåtenskap, dikter af Regnér själf och
andra med honom likställda skalder, men därjämte äfven bidrag
från Gyllenborg, Kellgren, Oxenstierna och Adlerbeth m. fl. Någon
strängt akademisk hållning är dock ej utmärkande för Svenska
Parnassen, ty Regnér var i grund och botten en smula kättersk i sina
åsikter och det icke blott hvad beträffar metriken2. Han hade
redan i sin nyss omtalta broschyr yttrat, att den tyska vitterheten vore
i begrepp att segra öfver den franska, nu »förvandlad i blotta
grannlåten af sin forna seger», och vi träffa i Svenska Parnassen en mängd
öfversättningar från tyskan. Undantaga vi Klopstock, är det
emellertid inga af de stora författarne vi här finna representerade.
Regnér var nära vän till Gjörwell, och liksom denne svärmar han
fortfarande för Gessner, Kleist, Dusch och konsorter. Med grämelse
såg emellertid Regnér, att dessa herrars bräkande idyller,
Landtkvä-den, som termen löd, icke kunde påräkna någon större popularitet,
och han yttrade en gång: »Denna slags vitterhet synes hafva
förlorat sig i den belefvade världens tycke. Icke under; enfald och
natur, som utgöra dess behag, fordra enkla och oskyldiga seder» o. s.
v. i samma stil. Då man marker, att Regnérs smak gick i denna
1 Den vanliga femfotade jamben med den väsentliga förändringen att den
ena versfoten utbytts mot en anapäst; således t. ex.:
»I denna natt jag såg henne hit ledsagas».
Tvifvelsutan röjer sig häri ett inflytande från antiken.
2 Utan gensägelse införde han dock Kellgrens försvar för parafraserande
öfversättningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
