Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om de under Gustaf III herskande estetiska åsikterna. - I. De vittra tidskrifternas kritik. Af Otto Sylwan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 Otto Sylwan,
hans karaktär, men det är just icke den egenskap en ledande
kritiker har mest behof af.
Korteligen sammanfattat: Regnér var i grunden afgjord
motståndare till den franska klassicismen och anhängare af den
sentimentala riktningen, men han hade icke nog energi att taga en
bestämd ställning i oppositionens led. Under sådana förhållanden fann
han i den tyske estetiken Sulzer en själsfrände, hvilken blef hans
orakel. Sulzers förnämsta arbete, »Allgemeine Theorie der schönen
Künste», är ett ekletiskt sammelverk på Wolfska filosofiens
grundval, uppställt i lexikonform, hvilket utgick i flera upplagor (den älsta
af år 1771) och mycket lästes, om det än icke vann så stort
anseende. Sulzer sluter sig i många punkter till de schweiziska
estetikerna, medan han t. ex. för dramat följer Diderot och för eposet
går tillbaka till den gamle Le Bossu, hvilken ännu står kvar på
renässans-poetikens ståndpunkt. I Svenska Parnassen citeras Sulzer
ett par gånger, och då Regnér af Gjörwell fick i uppdrag att för
ett tillämnat konversationslexikon, hvilket som så många andra
dennes arbeten stannade vid anloppet, skrifva estetiska artiklar, nöjde han
sig med att helt enkelt öfversatta motsvarande uppsatser af Sulzer.
Till sist skall jag här nämna några ord om ett verk, som ehuru
det ej utkom i tidskriftsform dock innehöll en del kritiska omdömen;
det var den tyske pastorns i Stockholm, Chr. W. Lüdekes
»Allge-meines schwedisches Gelehrsamkeits-archiv», som i sju delar (utgifna
1781—1796) meddelar en bibliografisk förteckning öfver den svenska
literaturen under Gustaf III:s regering jämte en och annan recension
af isynnerhet vetenskapliga arbeten. För den skönliterära
afdelningen har Ltideke i de första banden haft ett par medhjälpare, hvilka
teckna sig St och X. Y. Z., och som här och där tillåta sig ett
helt summariskt men ofta ganska skarpt omdöme1. Detta gäller
fram för allt samtliga de rojalistiska vitterhetsalster på vers och
prosa, hvarmed underdåniga fjäskar i tid och otid uppvaktade. »Har
man ännu ej arbetat nog för kryddbodarne», utbrister recensenten
en gång. Själfve Oxenstierna får här höra, att hans ode öfver
kronprinsens födelse är »eine wahre Entweihung des heiligen Namens
Den enda uppsats som går in på estetikens teori är ett sammandrag af den
gamle träaktige Hofs poetik; Gjörwell fick erbjudande att trycka den, men afstod
visligen och den kom således att stanna i handskrift. (Se min Svenska pressens
historia s. 279) Regnér här i noterna till detta sammandrag flerestädes bestämmt
opponerat sig mot Hofs åsikter.
1 I de senare banden nöjer sig utgifvaren med att hänvisa till utförligare
resensioner i Gjörwells tidskrifter eller i Stockholmsposten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
