Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur under 1700-talet före Klopstock och dess förhållande till den svenska. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 E. Wrangel, Tysklands litteratur under l7Ö0talet etc.
Det inflytande, jag nu skildrat, af den tyska litteraturen från
1700talets förra del — före den egentliga blomstringstiden — kan
väl icke sägas vara storartadt; det skall också, vid en slutlig
undersökning, visa sig vida mindre icke blott än det franska, utan väl
också än det engelska. Från början af 1700talet trängde det tyska
kulturinflytandet allt mera tillbaka. Hvad diktningen beträffar, blef
örat mer och mer mottagligt för den franska vitterhetens elegans,
för »den finhet och lenhet, som franskan [har], när utsökta
höflig-hetsbetygelser eller hjärtats ömmare’känslor skola tolkas». Man fann
tyskan hård och osmaklig. Med skäl kunde man nog på 176Otalet
klaga öfver »allmänhetens starka fördom emot tyska språket». Nu
hade man likväl i Frankrike själf fått ögat öppet för den gryende
tyska diktningens värde och börjat inse att den tyska skaldegåfvan
vore »enfaldig, ädel, naturlig och sann», under det att den franska
fördärfvades »genom filosofi, kvickhet och ett gjordt väsende»; man
började också öfversatta Gessner, Klopstock, Lessing till franskan.
Detta exempel borde — menade Gjörwell, hvars ord jag återgifvit
— i Sverige efterföljas. Löjligt nog hämtade han stundom sin
kunskap om den tyska litteraturen ur fransk källa. Men både hans
publikationer och andra företeelser, hvilka ofvan påpekats, visa ju,
att åtskilliga tyska litteratörer äfven från det jämförelsevis ofruktbara
skede, som föregick blomstringstiden, blefvo hos oss väl bekanta och
stundom af betydelse för vår litteratur; så inom vitterheten Gellert,
Rabener, Kleist och Gessner. Flere af dem bibehöllo här rätt länge
ett stort anseende. Men de skulle ju efter hand ställas i skuggan
af Klopstock, Wieland och Lessing, dessa åter af Göthe och Schiller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
