Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur Reuterdahls bref till fru Hanna Molbech 1837 — 45. Utg. af Marius Kristensen och Ruben G:son Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur Reuterdahls bref till fru Molbech. J 33
denna omständighet. Christi ord, de må stå hos hvilken evangelist
som helst, hafva något så slående, så öfvermenskligt, att den som
öfverhufvud ser något gudomligt hos menniskorna och i tiden, icke
kan misstaga sig om deras ursprung. Men äro nu orden af
Christus och, såsom varande af honom, gudomliga, så ligger det mindre
vigt på de mellaripersoner, genom hvilka de kommit till oss. Att en
af dessa mellanpersoner varit Johannes, den lärjungen som låg vid
Jesu bröst, det är efter mitt förmenande fullkomligen säkert. Jag
känner temligen väl hvad som deremot blifvit anfördt och kan
anföras. Scharlings1 afhandling har jag väl icke läst, men jag hörde
i sommar af honom sjelf ungefärligen hvad riktning hans
undersökningar tagit. Men om jag också vore af en annan mening, jag skulle
icke deraf finna mig mycket störd. I Johannis evangelium har jag
säkrare Christus än Johannes. Den som hos Johannes talar, kan
icke vara mer än en, denne enes ord må sedermera hafva kommit
från hvilkens läppar som helst. Frågan huruvida de kommit från
Johannis eller någon annans, är blott en lärd fråga, såsom sådan
icke ovigtig, men ingalunda af den natur, att den; besvarad på ett
visst sätt, behöfver betaga den, som fästat sitt hjertas kärlek vid
Johannis evangelium — och hvem har icke gjort detta? Johannis
evangelium var för så olika män som Newton, Fichte, Hegel,
Herder det högsta — att den, säger jag, behöfver betaga en sådan
föremålet för sin kärlek. Denna kärlek hvilar sannerligen på bättre
grunder, än att de af lärdomen, äfven den skarpsyntaste skulle kunna
omstörtas.
Lund 1/2 1838.
Jag har ännu mycket att säga Dem, om mina arbeten, mina
författareplaner, mina föreläsningar (jag har i dag begynt sådana), om
ett nytt hus deri jag börjat förtroligare umgås (Baron Gyllenkroks2)
och mera dylikt; men jag hinner ej.....
Mera kanske om Söndag, i fall det då är mig möjligt. Men
jag predikar troligtvis då. Texten är Jesu framställande i templet
och Simeons lofsång vid Jesu åsyn. Jag vill i anledning deraf tala
om den Christne i templet, hvad som förer honom dit (väntan efter
Israels tröst, såsom det heter i evangelium), hvad han der finner
1 Professor Carl Emil Scharijng (1803—1877), jämte G. T. Engelstoft
ut-gif vare af Theologish Tidsskrift.
2 Öfverstekammarjunfearen Axel Gustaf G. (1783—1805), gift med Magpal.
Beata Fock (1788—1862).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
