Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Otryckta ungdomsarbeten af G. J. L. Almquist. Utg. af Ruben G:son Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Otryckta ungdomsarbeten af G. J. L. Almquist. 21 i
mått för ändliga varelser. Hos Gud försvinna de aldeles. Men i
den ideela Verlden, (hvarest Böjelser och Tankar äro aldeles
detsamma som reel Materia och denna M:s reela form i den reela
Verlden) är Tiden ett mått för Böjelser och Rumet för Tankar.
Böjelser eller Menniskans inre Tillstånd kunna ej mätas genom
annat än genom deras Succession, och Tiden är måttet för
Succession. — Tankar åter äro Synthesen af det allmänna i
Mennisko-förståndet; de gjöra nemligen af detta allmänna ett begrepp, eller,
för att bättre uttrycka sig synthetisera en bild i imaginationen; men
sådan bild måste naturligtvis vara extensiv, och Extension kan
endast mätas i och genom Rumet.
13. Vi skola nu återgå till Talet. Talets Väsende eller Materia
funno vi vara Ljudet. Genom sina Modificationer, sänkning och
höjning, lenhet eller hårdhet etc. uttrycker det fullkomligen
Menniskans Böjelser eller Affectioner. Det motsvarar dem, enoncerar
dem, och genom föregående exposition finner man att det i sin
högsta grund är Uttrycket för Guds Grundväsende eller det Goda.
— Talets Form åter funno vi vara Orden, som äro Ljudets
arti-culationer. Genom sina olika sammansättningar uttrycka de
fullkomligen Menniskans Tankar. De motsvara dem, enoncera dem,
och genom föregående exposition inser man lätt, att de i sin högsla
grund äro Uttryck för Guds Form eller det Sanna.
14. Uttrycket eller Språket för Böjelserna, skilda, och icke
blott abstraherade ifrån Tankarna, (nemligen egna och sjelfständiga),
är altså Ljudet utan all articulation. Detta Språk kalla vi
vanligen Musik. Likasom Tiden är Måttet för Böjelserna, så mätes
också Musiken ej genom något annat än genom Tidsmått, eller
det man vanligen kallar Takter.
15. Nu inser man att det är en orimlighet, att, utom i
abstrac-tion, tänka sig en Materia utan Form, såsom ett fullständigt Ting;
likasåvälsom en Form utan Materia. Likväl har Materien det slags
företräde framför Formen, att den är något liksom föregående, som
præsupponeras för att gjöra begreppet om Form ens möjligt. Man
kan icke säga att Formen har en sådan egenskap — ty det är väl
icke möjligt att tänka sig Materia utan under en viss Form, men
Formen är dock icke något, som liksom framställer sig som
föregående, som måste præsupponeras, för att gjöra begreppet om
Materia ens möjligt. Derutaf följer aldeles icke att Materia utan form
kan blifva något fullständigt Ting; — Men derutaf följer något som
i psychologiskt afseende är ganska vigtigt: »Att nemligen föreställ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
