Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oscar Wieselgren, Teaterhistoriska studier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 Oscar Wieselgren
eller om Doktor Fausto og andre deslige bevægelige Ting, saa at
man med lige saadan Devotion sad paa saadane Skuepladser som
udi en Kirke, og gamle Matroner ginge med vaade Øien derfra."1
Det har lyckats Bölte att uppvisa, att komediantscenens
Dorotheadrama ytterst går tillbaka på Massingers The virgin martyr (1622),
ehuru naturligtvis under tidernas lopp originalet underkastats en
hel del förändringar. Det i Stockholm spelade dramat har äfven,
enligt hvad man kan sluta sig till af programmet, i åtskilliga delar
afvikit från den ursprungliga versionen, men om sambandet med
denna kan på grund af flera öfverensstämmande detaljer icke råda
något tvifvel.2 Arlequinrollen är emellertid af nyare datum. Den
är tydligen infogad på fri hand och står icke i organiskt samband
med själfva dramat.
Den franska dramatiken är tämligen svagt representerad. Den
klassiska periodens tragedi ingår icke i repertoaren,3 och af
Moliére förekomma endast ett par dramer, vanligen använda som
nachspel: Le médecin malgré lui, Les fourberies de Scapin och
George Dandin. En gång uppfördes verkligen Tartuffe, och
affischens utförliga reklam ger vid handen, att detta ansågs som något
synnerligen remarkabelt. Enligt textens ord är u dieses vortreffliche
Stuck von ein und andern respective Liebhabern der Molierischen
Comödien expresse begehret worden". Till Corneille kan blott ett
enda af truppens repertoar stycken hänföras, och ej ens detta
med full visshet. Det förekommer nämligen en "action" om
Andromeda, som möjligen kan tänkas återgå på Corneilles likabenämnda
1 Epistel 226. — En annan allusion på Dorotheadramat förekommer i
epistel 332, där Holberg berättar, att han själf i sin ungdom sett detsamma
uppföras.
2 Jfr Bölte, Das Danziger Theater, sid. 78 ff.
3 Corneilles namn förekommer verkligen på ett ställe, nämligen vid ett
drama med titeln Arsaces, som uppgifves vara öfversatt »aus dem
Frantzö-sischen Tragœdien-Schreiber Mr. Corneille». Att här emellertid föreligger ett
misstag synes omedelbart. Hvilket det nämnda dramat i själfva verket varit
är svårt att afgöra. Troligen har man att söka dess original bland de italienska
operatexter med detta motiv, som Allacci förtecknar. (Salviolis bibliografi är
mig tyvärr icke tillgänglig.) Den knapphändiga antydan om
innehållsredogörelse, som lämnas i programmet, visar, att något samband med de Prades
tragedi Arsace, Roi des Parthes (1666) icke förefinnes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
