Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Hvem har skrifvit Bröllopps Beswärs IhogKommelsze?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvem har skrifvit Bröllopps Beswärs IhogKommelsze ? 99
parti af Br. Besw., och att, ehuru diktens disponering f. ö. gifvit
anledning till motsatt förfarande, intet som helst säkert lån från
öfriga delar går att upptäcka. Härifrån undantar jag dock det sista
parallellstället, som i Br. Besw. tillhör afslutningen men hos
Rudhe-lius förekommer i ett fastare sammanhang som ett led i
bröllopsfestligheterna och därför af rent logiska grunder bör vara
ursprungligt i En bepriseligh BröllopsFest.1
Som ett ytterligare skäl för min mening vill jag också redan
här nämna, att då man under 1660-talet påträffar någon dikt i Br.
Besw:s stil, så är det oftast denna Rudheliusdikt, som vid en
närmare undersökning visar sig ha varit mönstret — och ej Br. Besw.
Så omtalar t. ex. Wrangel i Carolinska Tidehvarfvets komiska
diktning ett poem Speculum Nuptiale eller Bröllops Spegel af en viss
O. T. L. N. från år 1667, "märklig såsom icke blott i meter, ehuru
mångrimmad, utan ock i stil och ända efterbildande Stiernhielm"
(d. v. s. Br. Besw.) och han citerar:
Brukligt är, då någon wän kär inträder i giffte
Bringa på baan, thet som zira kan, Högtijdeligh Prydning,
Krantzar een giör, å the långa stöör, som satz uth om Porten,
Een Feiar taak, een annan förmak. Tapeter opspennes.
Een pryder Bord o. s. v.
Att detta är inspireradt af En bepriseligh Bröllops Fest (jfr vv.
210^-220!) och ej af Br. Besw. torde vara höjdt öfver allt tvifvel.
Och längre fram kommer jag till andra dylika fall.
Jag noterar således tills vidare dessa iakttagelser såsom stöd
för min mening, att Br. Besw. är yngre än 1662. Någon torde
måhända icke finna bevisningen tillräckligt bindande, men lyckligtvis
finnas också andra dokument att bygga på, och till dem öfvergår
jag nu.
2. Det finns nämligen åtminstone en säker dikt till af Rudhelius,
benämnd Friarelycka vid Peterson Hedemans och Christina Måns-
1 Möjligen talar härför den partiella likheten med ett sådant ställe som
i dikten Loflig Elskogz Skötzel 1658 af R. Hiesingin:
Thet Hederwärda par/ som sig här samman knyta
Och beggie hiertan sin / uthi ett Hierta byta /
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
