Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Studier i Almquists ungdomsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag har dröjt vid denna Almquists beröring med dessa
hypersentimentala och skräckromantiska litteraturalster, därför att den
i viss mån synes mig förklara drag i hans författarkynne, som
bibehålla sig tämligen oförändrade hela hans lif igenom. Rent
konstnärligt kom han i själfva verket aldrig att förete någon större
likhet med den tidigare tyska nyromantikens aristokratiska, abstrakta,
bleka och subtila diktning. De verk, där han närmast anslutit
sig till den Tieck-Novalisska riktningen, äro — såsom sedermera
skall visas — de symboliska sagorna från tiden omkring 1820.
Hans fantasi kräfde en färgstarkare konst med mera dramatisk
spänning, våldsammare effekter och en mera betonad sensibilitet.
Det är naturligtvis fullt riktigt, då man funnit starka likheter
mellan honom och Sturm- und Drangförfattarne, ehuru jag liksom
Berg ej kunnat finna de af Lysander och så godt som alla
efterföljare häfdade inflytelserna från Klingers Raphael de Aquilas på
något sätt bestyrkta. Det torde framförallt ha varit genom Sturm
und Drängs utlöpare, skräckromantiken och Rührstückssentimentaliteten,
Almquist råkat i beröring med denna riktning, som så
ytterligt väl passade för hans temperament. Sedan fann han i den
franska och den engelska romantiken litterära impulser, som voro
enkom ägnade att förstärka dessa intryck. För öfrigt vände han
sig äfven då med förkärlek till andraklassförfattarne, hos hvilka
de sensationella dragen återvände i förstorad form, och Eugène
Sues romaner spela för den sista perioden af hans författarverksamhet
ungefär samma roll som Lafontaine och Spiess för hans
ungdomstid.
Att närmare utreda, i hvad mån arten af Almquists lektyr
under ungdomsåren bidragit till att ytterligare utveckla hans böjelse
för excentrisk fantastik och tårmild sentimentalitet, vore för visso
en tacksam uppgift, men ligger utanför mitt egentliga ämne. Dock
tror jag knappast, att man fullt kan förstå den egendomliga
blandningen i hans verk af uppskrufvadt moraliskt patos och etisk
nihilism, af "seren" salfvelsefullhet och smak för blodiga och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
