Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Försoningstanken i Tegnérs Frithiofs Saga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 Martin Lamm
Mjöberg påpekar också, att Atterbom i Svensk Litteraturtidning
1821 återger ett rykte, att Tegnér är sysselsatt med en Blotsven,
som inom kort skulle vara färdig att framträda i dagsljuset. Också
det bekanta uttalandet i brefvet till Martina v. Schwerin af den
4 oktober 1821 synes tyda på att Tegnér senare sysslat med ämnet.1
Han talar där om att dramat skulle föreställa "den stora striden
mellan kristendomen och hedendomen". "Ett härligt ämne: de
utlefvade Åsarne, som stå fadder vid Nordens döpelse!" Ämnet hade
sedermera behandlats af Oehlenschläger i Hakon Jarl, "utan att
dock, i min tanke, ännu vara uttömdt". "Möjligtvis återkommer jag
en gång dertill." Tanken att låta de "utlefvade" åsarna "stå
fadder vid Nordens döpelse" kan knappast ha föresväfvat Tegnér vid
det första koncipierandet af dramat. Däremot står den ju utmärkt
väl i samklang med Baldersprästens förkunnelse i "Försoningen",
som ju just går ut på att visa, att asaläran, riktigt uppfattad,
innesluter samma grundläror som kristendomen och är en förberedelse
för denna, och där myten om Balders död och Ragnarök förklaras
innebära en profetia om asalärans undergång till förmån för en
högre religion. Åsarne, som spelat ut sin världshistoriska roll,
få här verkligen stå fadder vid "Nordens döpelse". Och af allt att
döma har det bevarade fragmentet af Blotsven också varit afsedt
att ingå i ett drama med denna syftning. Titelhjälten, som
tydligen skall vara en förstockad anhängare af hedendomen, gör ju en
jämförelse mellan Ragnarök och hedendomens undergång för den
nya läran. Helt säkert var det Tegnérs afsikt att framföra
representanter för en mer upplyst hednisk åskådning af samma slag som
Baldersprästen i Frithiofs Saga.
Om fragmentet i fråga diktats före eller efter Försoningen kan
jag ej afgöra. Men det synes mig vara af intresse att betona, att
Tegnér vid samma tid, som Försoningen diktats, umgåtts med planer
på ett stort verk, afsedt att skildra striden mellan kristendom och
hedendom, ej, såsom Oehlenschläger fattat den, såsom kampen
mellan tvenne diametralt motsatta åskådningar, utan såsom striden
1 Jfr för Blotsvens datering H. Olssons uppsats i denna årgång af
Samlaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
