Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Försoningstanken i Tegnérs Frithiofs Saga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 Martin Lamm
Och detta gäller enligt hans mening ej blott om
försoningsläran, utan om alla kristendomens väsentliga läror. Alla ha de
varit — om också blott dunkelt — kända för folken före Kristi
uppträdande. I ett prästvigningstal (jfuppl. IV s. 31) säger
Tegnér, antagligen med medveten anslutning till Baldersprästens ord:
Det gifves ingen af kristendomens väsentliga läror, som icke förut låg
med sitt frö i ett menniskobröst och anades dunkelt i våra bättre stunder,
utan att kunna komma till lif och klarhet . . . Detta är hemligheten af
kristendomens framgång och bestånd, och vi behöfva ej taga vår tillflykt till
något särskildt underverk för att förklara dem: ty kristendomen, ehuru i
en outvecklad gestalt, är så gammal som verlden, som menniskohjertat, och
det är en djuptänkt sanning, när Menniskones Son säger hos Johannes:
Innan Abraham var, var jag.
Det utförligaste uttalandet om asalärans förhållande till
kristendomen ha vi emellertid i en otryckt tillämnad recension öfver
Fredrika Bremers 1842 publicerade inlägg i den s. k.
Straussstriden , " Morgonväckter".1
Tegnér framhäfver där tre hufvudmoment i den kristna
uppenbarelsen, Guds enhet, själens odödlighet och viljans frihet och
påpekar, att de mer eller mindre tydligt formulerade funnits i alla
religioner:
Hvilken är den nation, som ej i mer eller mindre tydliga bilder redan
anat detta. Om vi endast hålla oss till Asaläran, som är en naturlig
Religion (och hvarje naturlig religion är tillika en uppenbarad, ty förnuftet är
också en uppenbarelse), så förekomma alla hufvudämnen äfven der. Är icke
Guds enhet tydligen uttryckt i läran om Allfader? Till och med
treenigheten i Oden, Thor, Frey omtalas. Själens odödlighet med straff och
belöningar inpreglas på det skarpaste i berättelsen om Einheirerna och Hel.
Balder förebildar Christus. Det onda, dämoniska, Satan är Loke. Samma
idéer återfinnas öfver allt — hos Grekerna, Brahmanerne o. s. v.
Af väsentligen samma innehåll är en schematisk jämförelse
mellan kristendomen och asaläran, som finnes bland hans otryckta
aforismer och anteckningar och som antagligen härstammar från
samma tid. Den har sitt egentliga intresse därför, att den tydligen
är tänkt som en explikation till mytologien i Frithiofs Saga, som
1 Se härom Warburg, III. Litt. Hist. IV, s. 330 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
