Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Försoningstanken i Tegnérs Frithiofs Saga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 Martin Lamm
nordisk omklädnad framlägga sin trosbekännelse i försoningsläran.
I så fall uppnåddes syftemålet endast till hälften, då det
naturligtvis för Tegnér var ännu omöjligare att låta den gamle prästen i
sitt konfirmationstal ge sig allt för mycket in på dogmatiska
detaljspörsmål och allra minst på teologisk polemik. Därför har
oppositionen mot den ortodoxa försoningsläran skarpast kommit till
uttryck i Baldersprästens tal.
Hur nära samband Tegnérs ståndpunkt i försoningsläran hade
med hans ofvan behandlade schellingska uppfattning af religion och
mytologi, framgår tillfullo afhans ofta citerade bref till Geijer (21 jan.
1821) med anledning afdennes "Thorild". Man brukar emellertid här
nöja sig med att anföra de ord af Tegnér, som direkt beröra
dogmen om satisfactio vicaria, hvarigenom man ej fått sammanhanget
fullt klart för sig. Tegnér framhåller där gentemot Geijer, som
betonar den teoretiska nödvändigheten för människosinnet af just
den kristna uppenbarelsen, att religionen själf är äldre och
ursprung-ligare än alla särskilda religionsformer och att "slägtets egentliga
jubelår, både i norr och söder" infallit "innan kristendomens namn
ännu nämndes". "Hvar mensklighet finnes, der finnes också Gud
och hans lära: de svara emot hvarandra som de bägge hemisfererna."
Han vill dock ej påstå, att "den stora uppenbarelsen i naturen"
gör uppenbarelsen "i ordet" öfverflödig. Den senare är tvärtom dess
förklaring, "ordet till den förras gåta". "Af sådana uppenbarelser
är också utan tvifvel kristendomen hittills den yppersta: men månne
derför äfven den sista? Tror du, att himmelen är stängd för
alltid?" "Kristendomens stora företräde framför alla andra religioner
ligger väl mest deruti, att försoningsidéen — som är hjertblodet
af all religion — deri renast framträder." Vidare utdömer Tegnér
dogmen om satisfactio vicaria med de ofta citerade orden, att den
är "i sig sjelft en slagtande, hädisk både mot Gud och förnuft"
och fortsätter: "I allmänhet kan jag icke fatta försoningen
annorlunda än som ett fortgående faktum i menniskohjertat. Såsom
isoleradt, historiskt faktum, fulländadts ett ögonblick och utan någon
symbolisk betydelse, må den gerna för mig vara ett mysterium,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
