Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Cederblad, Lidner och Stagnelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 Sven Cederblad
och motivval pekar tillbaka på Lidners Medea. De scener, där
Narcissus ligger insomnad vid den "af vass glest omskuggade0
källan, medan drömmarna dansa omkring honom och sömnen sjunger
sin aria:
Så njut för sista gången
Den vällust jag dig spar;
Ack! sjung den sista sången,
Då snart du vaknat har,
(III: 336, 105 ff.)
äro säkerligen inspirerade af de scener i Medea (akt II, scen
1, 2), där Jason hvilar "vid vassen af den krökta ström" under
drömmarnas dans och sång. Sömnens ankomst skildras hos Lidner
och Stagnelius på ett liknande sätt:
Hos Lidner ber Medea:
Du sömnens Gud! som sakta viftar
En vallmos pust der tystna’n rår,
Till tron en herdes koja skiftar,
Och gör att hjertat njuta får,
Då hoppet sjelf förtvifladt står;
Gå snart, att Jasons sjel förvirra!
Ees här ditt dunkla tempel opp!
Låt drömmar kring ditt altar irra,
Men omgif det med ömma hopp!
Drömmar! uppå matta vindar
Sänken Jason i mitt sköt!
Kärlek! under dessa lindar
Våra första blickar möt!
(Medea II: 1.)
Hos Stagnelius känner Narcissus sömnens ankomst:
Hvad tröst! Med sakta flygt mig sömnens Genius nalkas,
Ljuft af hans andedrägt jag svalkas.
Farväl, min ömma Mor. Att kyla hjertats qval
Från skuggornas och fridens dal
Ett moln af vallmodoft sig kring mitt läger gjutit.
(III; 336, 88 ff.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
