Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Cederblad, Lidner och Stagnelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lidner och Stagnelius , 49
till Bachanterna) kan nog också delvis förklaras genom inflytandet
från operans praktstil.
I Stagnelii fornnordiska dramer sammansmälta litterära
influenser från olika håll. Warburg nämner (111. litteraturhist. III sid. 370 ff.)
som inspirerande framför allt antikens tragiska diktning, vidare
Oehlenschläger, Ling, Goethes och Schillers antikiserande dramer,
särskilt Die Braut von Messina, "till äfventyrs äfven A. W. Schlegels
lon". I stort sedt är jag häri enig med Warburg, dock har jag
kommit till olika resultat, då det gäller att afväga de olika
faktorerna mot hvarandra, hvartill jag nedan återkommer. En viktig
faktor för sorgespelet Visburs genesis har äfven Warburg förbisett.
Lidner synes mig ha betytt mycket för detta drama särskildt genom
sin Medea.
I körsångerna höres Lidnertonen stundom ganska tydligt,
exempelvis i följande:
Svalan till sitt näste flyger.
Dufvan i den skumma lunden
Hänryckt till sin maka smyger
Slumrar i sitt gröna bo.
Parallellen i Lidners dedikation i oratoriet Messias ger sig
nästan själf.
Men det är ej blott, då Stagnelius skildrar naturens hvila, som
han stöder sig på Lidner, slutkören i andra akten sluter sig i sin
skildring af elementens raseri troget till Lidners staccatoteknik i
hans ovädersskildringar i Spastara och Medea:
Fasor mig skaka.
Asa-Thor väpnar sin ljungande hand.
Åskhjulen braka,
Yiggarne spraka,
Eysligt tillbaka
Blixtarne stråla kring sjöar och land.
Stormarne hvina,
Skyarne brista,
Skogarne rista
Sitt grönskande hår;
Samlaren 1916. A
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
