Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Cederblad, Lidner och Stagnelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 Sven Cederblad
I min ungdoms första dagar
Tände ärans helga lagar
I mitt bröst sin rena brand.
Ödet sjelft min önskan lydde,
Lagren mina lockar prydde,
Ack! men sällheten mig flydde,
Fåfängt sökt från strand till strand.
Först Cydippes blick mig lärde
Yägen till dess blomsterland
Hon allena fröjd och värde
Åt mitt tomma lif beskärde,
Hennes lena hand mig snärde
I ett evigt blomsterband.
(111:297, 221 ff.)
Man jämföre härmed Sigurds ord i en liknande situation i andra
akten av Sigurd Ring:
Ur hundra strider jag med seger tågat
Från tusen harpor mina bragder skalla
Och för min vilja bäfvar snart en verld.
Tillfyllest re’n jag lefvat för min ära.
Är detta nog att lyckliggöra lifvet?
Snart tidens rimfrost glimmar i mitt hår
Och ingen sällhet än mitt hjerta rönt
Blott här och der vid randen af min bana
Jag flygtigt plockat nöjets himlarosor
Nu åt min hjässa önskar jag en krans,
Af Freja räckt ur Folkvangs blomstergårdar.
En Flicka ljuf som vårens andedrägt
Ur nöjets kalk min ålder skall berusa.
(IV: 13, 22 ff.)
Det är, som man ser, samma sirade, af smycken öfverlastade
diktion. Det synes mig, som om sysslandet med operadiktning
varit en af de viktigaste faktorer, som riktat Stagnelii dramatiska
stil mot formfulländning och genomförd upphöjdhet i uttrycket,
m. a. o. drifvit Stagnelius mot den klassiska linjen i dramat och
från Shakespearetragediens realism. Den rikedom på färg och
förgyllning, hvarigenom Stagnelii stil skiljer sig från klassikernas
"enkla, skönt enfärgade former" (Stagnelii eget uttryck i företalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
