Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson, Tegnérs episka och dramatiska planer under Frithiofsåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 Henry Olsson
Intressant är att se, att därvid hans sympatier varit ungefär
jämnt fördelade mellan antika och nordiska ämnen.
Af de förra kom dock endast det i första rummet placerade
till utförande med Alexander vid Hydaspes. Den är odaterad, men
redan på grund af de, äfven verbala, likheter, den har med "Karl
XIP, är man böjd att förlägga den till slutet af 1818 eller början
af 1819, en datering, som ju bekräftas af det nämnda bladet.
Märkligt är, att Tegnér, då han i jubelfesttalet d. 4 nov. 1817 opponerar
mot 1700-talets nyttighetslära, just sammanställer Karl XII och
Alexanders indiska fälttåg. Det heter nämligen om den angripna
ståndpunkten: "I historien beräknades allt, likasom på ett
handelskontor, efter hvad det inbragte; och en spinnhusinrättning eller en
tröskmaskin skattades i sig sjelf högre än Alexanders äfventyrliga
tåg till Indien, eller Karl den tolftes onyttiga segrar."1 Efter
hvad det framgår af papperen i Lund, gjorde skalden under sina
sista år ett försök att behandla Alexander-ämnet i form af ett epos
i flera delar bland hvilka en benämnes Alexander vid Arbela.
Biton och Cleobis-ämnet, som likaledes nämnes på bladet, tycks
alldeles särskildt ha intresserat Tegnér. I afslutningen af uppsatsen
Om det romantiska i grekiska poesien, som Alb. Nilsson daterar
till 1825, heter det sålunda:
Men det romantiska får hos grekerna liksom hos alla folkslag, hvilka
ligga närmare till naturens bröst, ej sökas endast hos poeterna, utan äfven
hos häfdatecknarna, sagoberättarna, som grekerna kallade logografer.
Således finna vi hos Herodotus en mängd romantiska sagor, som äro förträff-
mien» och »Poemet blef väl belönt, men med villkor af fullkomlig
bearbetning. Synen blef aldrig läst, och det är således nu första gången den höres
i Svenska Akademien.» Vidare framgår det, att den tillhört ett häfte
»Svanesånger» från tiden efter 1840,. som äro tillägnade allmänheten och tydligen
voro ämnade att utgöra skaldens poetiska slutuppgörelse. Han bringar här
i olika dikter sin hyllning åt hela den kungliga familjen samt åt damerna,
säger farväl till sin lyra (den bekanta »Farväl! min lyra. Ja, nu är det slut»)
och sitt ämbete (kyrkan).
Häraf förstår man, att den upptagna delen af Svea med de två tillagda
raderna skulle innehålla skaldens politiska testamente, hvilket väl således
gick i »aktivistisk» riktning.
1 Jubelfestuppl. III, 133. Där ej annat angifves, äro i det följande alla
citat hämtade från denna upplaga af Tegnérs skrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
