Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson, Tegnérs episka och dramatiska planer under Frithiofsåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tegnérs episka och dramatiska planer under Frithiofsåren 79
liga ämnen för romanser1 och det finns ingen af hans nio sängmör ur
hvilken jag ej ville åtaga mig att göra flera romanser.1 T. ex. Biton och
Kleobis voro från Argos, hade tillräckligt att lefva af, en utmärkt
kroppsstyrka, så att de begge vunnit pris i kämpaspelen. Om dem berättas
följande: Då Argiverna firade en fest för Juno, skulle deras mor dragas af ett
par oxar till templet. Men dessa kommo ej till den utsatta tiden. Saken
tillät intet uppskof, och derför spände ynglingarna sig sjelfva för vagnen.
Afståndet var 45 stadier (3/á sv. mil). Männerna af Argos stodo omkring
modern och prisade henne lycklig att äga sådana barn. Modern stod full
af glädje öfver denna handling och det beröm den vann, steg fram till
gudinnans bild och önskade att hon måtte gifva Biton och Kleobis hvad
som är menniskan bäst. Efter denna bön, efter offret och måltiden,
somnade ynglingarna in i templet och vaknade ej mera opp, utan ändade der
sitt lif. Härigenom tillkännagaf gudinnan, att det bästa för menniskan vore
döden. Argiverna läto göra deras bilder, dem de skickade till Delfi, såsom
bilder af rättskaffens och lyckliga männer.»2
Och i bref till Martina v. Schwerin d. 5 jan. 1826 berättar han
samma saga, hvarpå tillägges:
»Jag känner i gamla och nya historien ingenting mera rörande,
djupare, skönare än denna gudomliga dikt; och jag har ofta tänkt på att
göra ett poem deraf, ett rimmadt nämligen, ehuru den redan är något bättre
— ett verkligt.»
Detta ämne blef dock lika litet behandladt som de öfriga antika
motiv, han nämner.
Af de nordiska sagor, Tegnér ämnade bearbeta, kom han endast
att upptaga Jätten Finn och Halfs kämpar, hvarjämte enstaka
punkter i de öfriga möjligtvis kunna hafva varit af betydelse för partier
af Frithiofs saga. Den förra sagan har sannolikt behandlats redan
samma år, som anteckningarna gjordes, eller möjligen följande att döma
af ett uttalande i ett bref till Adlerbeth d. 24 aug. 1822: «Om jätten
Finn och S:t Laurentz har jag för flera år sedan skrifvit en romans:
men jag har förlagt den och har ännu ej kunnat återfinna
manuskriptet. Jag vill minnas att den var obetydlig och förlusten
således ringa." Den publicerades först i Heimdall 1829.
1 Kurs. här.
2 Esaias Tegnér, Filosof, o. est. skr. utg. af Albert Nilsson o. Bert Möller,
1913, s. 108 f. — Mellan denna redogörelse för ämnet och anteckningen 1818
ligger Stagnelius’ omnämnande af detsamma i Martyrerna (Sv. förf utg. af
Sv. Vitterhetssamfundet, 2, 394).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
