Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson, Tegnérs episka och dramatiska planer under Frithiofsåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 Henry Olsson
Att Halfs kämpar upptages på manuskriptet som ämne för en
tilltänkt romans, är i det afseendet af stort intresse, att vi därmed
hafva det första direkta vittnesbördet om Frithiofs saga. Halfs och
Halfs kämpars saga ligger nämligen till grund för förra delen af
Vikingabalk, för de vikingaregler* som där meddelas, och som gifvit
romansen dess namn. I Björners Kämpadater, där sagan finns
intagen, och där den enligt de anförda anteckningarna lästs af
Tegnér, ha de följande lydelse:
Mycket warsamt samt försicktigt war stadgat i deras lagar på
kämpa-wis eller skryts skull, warande och detta ett, at ingendera skulle hafwa
längre swerd än en aln, och således skulle hwar gå fram nära mot fiänden.
De låto gjöra sig saxar (eller enbakeswerd med en bred plåt) til den endan,
at huggen skulle warda större, men ingen af dem skull hafwa mindre afl
eller styrka än tolf allmänna männ. Aldrig hertogo de eller fångade
de kwinnor och barn; ingen skulle sina sår binda förr än sama tid
andra dagen; ingen antogs af dem, som war af mindre styrka och raskhet
än nu är omtalt. De herjade wida om land och hade jämnan seger
(samt stora egodelar), warande Kong Half aderton somrar i hernad under
slik segerlycka. Det war också en deras sed, at ligga alltjämnt ut
för näsen; den andra seden, at aldrig tälta sina skepp, och aldrig
stryka eller hafwa halft segl för owäder eller storm skull. De woro
kallade Alfs Reckar eller kämpar, och hade han aldrig flera å skepet
än sextijo.
Som synes, återgå de flesta af Vikingabalks regler till denna
fornnordiska källa.
En dylik samling krigarebud finnes emellertid icke blott i
Vikingabalk, den förekommer äfven i Axel. Denna romans faller
ju beträffande sin tillkomsttid likaledes inom Prithiofsåren, och det
är tydligt, att skalden sett ett innerligt samband mellan de två
tidsperioder, han skildrar i Frithiofs saga och i Axel.
Hvad beträffar teckningen af den nordiske krigaren i de båda
dikterna, blifva karolinerna för Tegnér tydligtvis ett slags moderna
vikingar. I Axel finnas också, som Marcus visat,1 direkta anslut-
1 Tegnérs Axel, 1913, s. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
