Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson, Tegnérs episka och dramatiska planer under Frithiofsåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tegnérs episka och dramatiska planer under Frithiofsåren 89
skedet, Ingeborgs klagan och Frithiof på hafvet. I ett nytt bref till
Brinkman den 5 februari 1824 omnämner han en romans, som han
"just i dessa dagar" sysslade med, och det framgår med säkerhet,
att denna måste ha varit Frithiofs lycka. Då det endast är några
få dagar mellan de tvenne brefven, ligger det ju nära till hands
att antaga, att densamma ingår bland de tre, han omnämner såsom
färdiga i det tidigare brefvet till Brinkman, i hvilket fall den skulle
komma i stället för Frithiof på hafvet. Det vore ju mycket
naturligt, om skalden i ett bref, där han vill särskildt kraftigt betona
de framsteg, han gjort i sitt arbete på sagan, omtalar en romans,
som han hade under arbete, såsom redan färdig. — Gör man ett
dylikt utbyte, skulle, så vidt vi kunna döma, ordningsföljden mellan
romanserna inom förra delen af sagan beträffande deras
affattnings-tid i det närmaste bli den samma som den, de fått i den
fullbordade dikten. Ty rörande senare hälften af denna del passar det
ju tämligen bra, att skalden den 25 jan. säger, att det då återstod
honom sju romanser, och att det från och med Frithiof på hafvet
är sex kvar.
En sådan önskan att få bättre system i romansernas
ordningsföljd vore ju dock en svag motivering för att frångå Sylwans åsikt.
Men äfven om man granskar det dokument, som utgjort beviset för,
att Frithiofs lycka skulle vara af senare datum än Afskedet och
Ingeborgs klagan, får man det intrycket, att romansen till
hufvudsaklig del är lika gammal som dessa, om den också till sin
slutgiltiga form kan vara något senare. Detta utgöres ju af brefvet
den 5 februari, och det lider intet tvifvel, att den romans, han där
åsyftar, är Frithiofs lycka. Men det är flera skäl, som tala för, att
man inte får bygga allt för mycket på detta bref. Det är skrifvet
i bitterheten öfver, att Martina von Schwerin brutit det goda
förhållandet till skalden genom att, Tegnér ovetande, bege sig till
Stockholm, och han ger nu friherrinnan skulden till den karaktär,
sången fått, bl. a. till att kärleksmötet förlagts till templet.
Dikten i sin helhet vittnar dock icke om någon kvinnofientlighet. Och
hvad den senare omständigheten beträffar, är det ingenting, som
talar för, att Tegnér här tänkt frångå den isländska sagan. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
