Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson, Tegnérs episka och dramatiska planer under Frithiofsåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 Henry Olsson
motsäges tvärtom af, att Frithiof redan i Afskedet,1 som säkert hör
till de tre sånger, som skrefvos i januari, kallas Hempelskändare*
af konung Helge. — Om skalden sysslat med Frithiofs lycka vid
tiden för nedskrifvandet af det omtalade brefvet, hvilket icke alls
är säkert, skulle han således ha återupptagit den till
behandling. I så fall, och äfven om den vore en vecka tidigare, låg det
ju nära till hands att utslunga den omtalade förebråelsen mot
friherrinnan.
Hvad beträffar de återstående sex sångerna, finns det, som
bekant, i Frithiof hos Angantyr lån ur Sorle Starkes saga.2 Impulsen
till att anlita denna saga kan Tegnér möjligtvis ha fått från Nicanders
Bjarkamal i samlingen Rimor af Norna-Gest, där samma motiv
behandlas på ett i mycket öfverensstämmande sätt. Då dessa "runor"
trycktes första gången i det Iduna-häfte, som utkom vid midten af
1824, skulle alltså denna romans vara diktad tidigast under senare
delen af detta år. Frithiofs återkomst bör enligt Sylwan vara
skrifven "omkring nyåret 1825". Den skulle i så fall tillhöra de sist
affattade, ty den 29 jan. 1825 skrifver skalden till Brinkman: "Jag
har nu slutat Frithiof och hoppas om fjorton dar kunna skicka
manuskriptet på trycket."
Som af det ofvan citerade handskriftsfragmentet framgår, var
det först efter en tids tvekan, Tegnér bland fornnordiska ämnen
valde Frithiofs saga. Äfven sedan han bestämt sig för denna,
intresserade han sig för andra sagomotiv från forntiden, såsom
framgår af ett bref till Adlerbeth den 11 febr. 1821. Det heter där
bl. a.: "Sagans behandling är svårare än jag i början föreställt
mig. Lyckas Frithiof, så hade jag till hälften tänkt att egna
någon tid åt min redlige namne, Bodvar Bjarkes, saga; men den
måste behandlas belt annorlunda. Dock detta är idel lösa
förslager. "
Åt en dylik nordisk hjältesaga fick Tegnér dock aldrig tillfälle
1 Hafsstämningen har denna romans gemensam med Afzelius’ Sicadis
Klagan, som publicerades i Idunas nionde häfte sommaren 1822.
2 Sannolikt finnas där också reminiscenser af den af Tegnér omhuldade
Aspelins Jomsvikingarna, tryckt i Stockholmsposten den l3/i2 1817 och
utgifven 1819.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
