Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson, Tegnérs episka och dramatiska planer under Frithiofsåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 Henry Olsson
tid, då han var midt inne i arbetet med Frithiofs saga. I en plötslig
verksamhetsifver har han emellertid gripit sig an med detsamma,
men därvid låtit sin fantasi dikta fullständigt fritt, obunden af det
historiska förloppet, och äfven väsentligt underlättat sitt arbete
genom att i synnerligen stor utsträckning lätt omskrifva andras
tankar. Det är därför möjligt, att traditionen har rätt, då den
uppger, att dikten skrifvits på några dygn. Man förstår också
bättre, hvarför skalden efter de stora planerna kände sig så
missnöjd med den fullbordade dikten, särskildt med uppfinningens
torftighet. Hvad slutligen beträffar en anmärkning, som redan af
Hammarsköld och sedan i viss mån äfven af Ljunggren1 framställts
mot kompositionen, den att Axel icke, som naturligt vore, för Maria
omtalar innebörden af sitt löfte, från hvilket han ju kunde "lösas",
utan genom sin förtegenhet själf framkallar den tragiska utgången,
må invändningen i och för sig vara berättigad. Men det var
tydligtvis, som af den föregående utredningen framgår, af största
intresse för skalden, att kärlekshistorien fick ett tragiskt slut, och,
hade han följt den anvisade vägen, hade väl dikten närmast blifvit
en idyll. För en tragisk kärlekshistoria låg det ju också nära till
hands att välja romansformen och därvid tillgripa lån från ballader
som Schillers Ritter Toggenburg och Franzéns Den gamle knekten
eller från Byrons erotiska dikter.2
1 Tegnérs »Axeh, Litteraturhist skizz (Göteborgs Högskolas årsskrift 1897).
2 Byron-lånen i Axel ha behandlats af Biller, Marcus m. fi. Emellertid
är ämnet ännu icke tittömdt. Sålunda förefalla Marias ord om kvinnan, att
hon är
»en ranka vissnad, om ej stödd
ett väsen, hvartill hälften felas:
hon har ej sällhet, som ej delas,
och hennes fröjd är tvilling född»
att lia några verser i Don Juan (II, 172) om Haidees ideal till förebild:
»A someting to be lov’d, a creature meant
To be her happiness, and whom she deem’d
To render happy; all who joy would win
Must share ist — happiness was born a twin.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
