Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson, Tegnérs episka och dramatiska planer under Frithiofsåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tegnérs episka och dramatiska planer under Frithiofsàren 99
utfylles sången af vidlyftiga resonemang om kärleken,
berättigandet af en kamp mellan grannfolken m. m.
Äfven i Kronbruden finnas anspelningar på Blendasagan och
andra småländska sägner. Märkligt är, att, då Tegnér talar om de
forna Värendsborna, kallar han dem "männen för sig, en
vikingastam, med styrkan till lagbalk".
Af stort intresse är det i alla fall att se, huru Tegnér under
Frithiofsåren oupphörligt återvänder till ämnet brytningen mellan
hedendom och kristendom. Att lägga märke till är det också, att
Tegnér i sitt bref till Adlerbeth svarar, att han många gånger
tänkt behandla Blendasagan, så till vida, som ju där förekommer
en sköldmö af liknande typ som Maria i Axel.
Om Tegnérs intresse för de starka motsättningarna vid tiden
för asalärans fall vittnar också hans enda fullbordade drama.
Visserligen är det förloradt, ej heller tillhör det Frithiofsåren, men från
denna tid hafva vi flera bref uttalanden, som dels lämna upplysningar
om detsamma, dels bevisa, att han ej helt slagit tanken på något
dramatiskt arbete ur hågen.
Sina dramatiska planer under de år, då Frithiofs saga kom till,
omtalar skalden utförligt i brefven till Martina v. Schwerin den
4 okt. 1821 och O. F. Åkerhjelm den 22 jan. 1826, som ofvan
citerats. I samband därmed har planen på ett Karl XII:s-drama berörts.
Tegnér fick just under Frithiofsåren från flera håll mottaga
uppmaningar att ägna sig åt dramatiskt författarskap. Martina v.
Schwerin nämner t. o. m. förslagsvis ett ämne, Domalder. Han afböjde
emellertid ständigt. Naturligtvis får man dock icke bygga alltför
mycket på sådana uttryck som att han för dramatiken hade "alldeles
ingen talang", det visas bl. a. af hans liknande uttalanden om epiken,
innan han började Frithiofs saga. I alla fall äro dessa svar
intressanta, därför att de visa Tegnérs åsikter om dramat. Dessa
framträda t, ex. tydligt i brefvet till Åkerhjelm. Ett annat
vittnesbörd lämnas af Achatius Kahl i "Tegnérs-statyen i Lund", där
äfven han berättar,1 ait Tegnér, "innan Frithiof författades", af
vänner blifvit uppmanad att sysselsätta sig med episk och dramatisk
1 Minne af Es. Tegnér, s. 162 i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
